Fil.mag och teol.kand

Numera kan jag titulera mig fil.mag/teol.kand Sofie och det känns sååå bra 🙂

Jag skickade in ansökan om examen i början av november så handläggningstiden har varit lång, ca 2,5 månad. Men nu har jag en filosofie magister i statskunskap och en teologie kandidat i tros- och livsåskådningsvetenskap. Det har tagit några år. Ibland har det varit jobbigt, ibland roligt men på det hela taget har det varit värt det. Jag trivs på universitetet och vem vet, jag kanske blir doktorand en dag.

För att fira bjöd mamma på bakelser. Vi hade tänkt oss tårta men de flesta tårtor är inte vegetariska så det blev en bakelse var istället. Tack mamma 🙂

Annonser

C-uppsats: Djurrättsetik och vargjakt

Så var äntligen min c-uppsats inlämnad. Om en vecka väntar uppsatsseminiarum och sen är jag helt klar. Ämnet denna termin har varit djurrättsetik och jag har skrivit inom ramen för Tro- och Livsåskådningsvetenskap. Så här ser min sammanfattning ut. Är du intresserad av att läsa mer skriv en kommentar så mailar jag uppsatsen.

Jag lever med en katt och tycker mig märka på henne att hon har känslor och att hon är medveten om sin omgivning. Vidare tror jag inte bara att det är våra tamdjur som fungerar på detta sätt utan även vilda djur, som exempelvis vargar. Den uppfattningen har gjort mig intresserad av både djurrättsfrågor och debatten i media kring vargjakten som pågick i Sverige i början av 2010. Utifrån detta intresse ställde jag mig två frågor: Varför anser en djurrättsetiker som till exempel Tom Regan att vargjakt är fel? Hur kan jägaren och debatten i media kring den svenska vargjakten förstås med hjälp av Regans teori? 

Tom Regan är djurrättsetiker och argumenterar för att djur har moraliska rättigheter precis som människor. Dessa moraliska rättigheter innebär två saker: andra har ingen moralisk rätt att skada oss och andra har inte rätt att blanda sig i vår valfrihet. Enligt Regan har både människor och djur (åtminstone däggdjur och fåglar) moraliska rättigheter eftersom vi har ett gemensamt beteende och ursprung och vi har gemensamma kroppar och system. Det medför att vi båda är livssubjekt med Regans terminologi. Att djur har moraliska rättigheter medför att Regan anser att det är fel av oss människor att jaga. För att visa på detta tar han i sin bok Tomma burar upp fem förklaringar från jägarna själva och dementerar dessa. Jag har använt dessa fem förklaringar i min analys av debatten i media kring den svenska licensjakten på varg. Utifrån analysen fick jag fram en bild av den svenske vargjägaren, en bild som visar att de framförallt jagar för att hjälpa den inavlade svenska vargstammen, för att vargen ställer till med problem och för att det är roligt.

Vidare presenterade jag Regans syn på medias framställning av djurrättsförespråkarna och använde denna syn i min analys av mediadebatten i Sverige. Den bild jag fick fram från Sverige skiljer sig från Regans tankar då djurrättsförespråkarna inte syns i debatten i media här i Sverige. Det är istället jägarna och deras intresseorganisation som gång på gång kommer till tals. Anledningarna till det kan vara många och jag har inget konkret svar på det, här behövs det ytterligare forskning. Speciellt då jag tror att etiska teorier och det moraliska perspektivet skulle göra nytta i debatten, det skulle tillföra en annan dimension nämligen varför jakt är fel, varför jakt tillför djur skada och begränsar deras frihet samt varför människan inte bör utnyttja djuren för sin egen vinnings skull. Vi skulle genom etik och moral, teori och praktik få andra argument både i mediadebatten och i diskussionen kring jakt.

Val av Uppsatsämne

Under våren ska jag bland annat skriva uppsats, nu är det dags för min C-uppsats i Tro- och Livsåskådningsvetenskap. Det innebär att jag kan välja ett ämne som faller in under systematisk teologi, religionsfilosofi eller etik. Funderingarna har gått lite fram och tillbaka och jag hade tankar kring följande ämnen:

– Torbjörn Tännsjö och hans filosofi, kanske i relation till vargdebatten.

– Kvinnosynen inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige.

– Gudsbild hos tre kvinnliga präster under 1900-talet.

Med hjälp av de handledare som finns på kursen konstaderads det att Torbjörn Tännsjö och vargdebatten var det bäst lämpade ämnet så de senaste dagarna har jag försökt sätta mig in i debatten i media samt relevant litteratur. Idag blev jag klar med min projketskiss och det lutar åt, om det blir godkänt att jag tänker diskutera den aktuella vargjakten utifrån Tom Regans filosofi som djurrättsaktivist. Fokus kommer ligga på själva jakten av vargarna för att begränsa vargbeståndet och om det anses oetiskt finns det andra sätt att begränsa beståndet som kan ses som etiska, enligt Tom Regan. Än har frågeställningen inte riktigt fallit på plats men jag tror att det kommer lösa sig när jag sätter mig in mer i Tom Regans filosofi. Dock är det tungt, det är inte lätta saker han skriver om. Bland annat skriver han i inledningen till Tomma burar: En bok om djurrätt om en dokumentär som visar hur katter och hundar blir mat på restauranger i Kina. Det är fruktansvärt att bara läsa om det, tänk då att se det… *ryser*

Samtidigt ser jag fram emot uppsats arbetet och att få lära mig mer om ett ämne jag inte direkt är insatt i.

Arbetar med B-uppsatsen

Idag är en av dem dagar jag har jobbat med min B-uppsats i Religionshistoria. Ämnet är kvinnlig omskärelse något som har intresserat mig ändå sedan jag läste Waris Diries roman En blomma i Afrikas öken. Det är inte ett lätt ämne, framförallt inte när jag läser beskrivningar om hur det går till eller om de komplikationer som kan drabba flickorna och kvinnorna efteråt. Men idag har jag blivit positivt överraskad. I media kan man ofta läsa om hur kvinnor som har flytt eller flyttat till Sverige fortsätter att omskära sina döttrar, hur traditionen lever vidare. Men de två stuider jag har läst på området, den ena av Sara Johnsdotter och den andra av redaktörerna Vanja Berggren och Martina Franck, visar att så inte alltid är fallet. Många gånger slutar traditionen när kvinnorna flyttar hit. De får ett annat synsätt på saker, de lever i en anna kultur och anamar därmed en annan tradition. Dessutom har jag fått veta att traditionen även bearbetas i många länder i Afrika. Självklart är inte fenomenet helt borta men jag tror ändå att vi är på väg och det gör mig glad. Mer information, ökad kunskap och pionjärer som vågar stå emot så kommer vi med tiden sluta omskära eller könsstympa våra flickor.

Handledning inför B-uppsatsen

Under hösten läser jag som bekant Svenska Kyrkans grundkurs på distans vid Vadstena Folkhögskola parellet med kurser vid Teologen i Uppsala. En av mina kurser på Teologen är Religionshistoria B2, en av delkurserna är en uppsats om 7,5 högskolepoäng. För någon vecka se gick det ut ett mail om att alla kursdeltagare skulle maila in sitt uppsatsämne till ansvarig lärare. Min tanke var att skriva om kvinnoprästdebatten så jag mailade in det. Döm av min förvåning när jag fick ett mail tillbaka där jag blev upplyst om att det inte var religionshistoria utan kyrkohistoria. Så det var bara till att tänka om. Men jag hade tur, ansvarig lärare erbjöd mig individuell handledning för att komma fram till ett lämpligt ämne. Idag var jag på det mötet och det var mycket givande och jag har nu ett ämne och en frågeställning att utgå ifrån. Ämnet är kvinnlig omskärelse och frågeställningen är ungefär ”Vilka orsaker eller förklaringar finns det till att traditionen av kvinnlig omskärelse fortsätter här i Sverige?”

Det känns lite konstigt om inte fel att säga att ämnet kvinnlig omskärelse intresserar och fascinerar mig men det gör det. Så det ska bli riktigt intressant att fördjupa sig i ämnet. Om du är intresserad så rekommenderar jag varmt Waris Diries böcker En blomma i Afrikas öken, Ökenblomman återvänder och Smärtans barn. Jag har läst alla tre och ingen av dem lämnade mig oberörd. Kvinnlig omskärelse är inte ett lättsamt ämne men ett väldigt viktigt sådant och jag önskar att det uppmärksammades mer än det gör. Jag kanske kan bidra till det på något sätt.

Planerna för hösten ändras

För fyra veckor sen började jag på Vadstena folkhögskolan och Svenska Kyrkans grundkurs. Det har varit fyra besynnerliga veckor och varken kursen eller folkhögskolan var vad jag förväntade mig. Nu ändras dock mina planer ytterligare, imorgon börjar jag Svenska Kyrkans grundkurs på nytt. Imorgon börjar Vadstena folkhögskolas distans variant av grundkursen. Av olika anledningar har jag bett att få byta studietakt och studiemodell så imorgon blir det ny introduktion och nya kursare. Det positiva är att jag nu får mer tid över till min universitetskurs som visat sig vara riktigt intressant.

Så, jag sitter hemma och är lite nervös och mycket nyfiken på hur dagen kommer att se ut imorgon.

Tro- och Livsåskådningsvetenskap C1

I måndags började min universitetskurs, jag ska läsa Tro- och Livsåskådningsvetenskap C1. Kursen är en distanskurs om 15 hp och den går på halvfart. Den är uppdelad på tre delkurser och först ut är Gudsbils och treenighetslära. Nu i helgen började jag läsa kurslitteraturen, för tillfället läser jag A Brief History of the doctrine of the Trinity av Franz Dünzl. Boken handlar om den tidiga kristna kyrkan och synen på treenigheten. Än så länge har jag inte läst mer än en tredjedel men boken är intressant. Den visar på olika kyrkofäder, teologer och filosofer och deras resonemang kring treenigheten. Med andra ord hur kristendomen kan räknas som en monoteistisk religion trots att den ser på Gud som en treenighet av Fadern, Sonen och den Heliga Anden.

Det som dock slår mig när jag läser texten är att det hela tiden handlar om olika sätt att tolka Bibeln. Att i Bibeltexter läsa in olika sätta att tolka relationen mellan Gud å ena sidan och Fader, Sonen och den Heliga Anden å andra sidan. Hur dessa tre hänger ihop trots att kristendomen anser sig ha bara en Gud. Det jag också hela tiden slås av är att forskare försöker att förklara kristendomen intellektuellt, men går det verkligen?

När jag läst klart boken och en kortare text om ett antal teologer på området ska jag komponera ett PM och treenighetsläror. Det kommer bli en utmaningen men en utmaning jag ser fram emot. Dock önskar jag att jag hade lite mer vägledning eller att jag hade läst kursen som en campuskurs och då fått en eller ett par föreläsningar. Men jag ska nog kunna ta mig igenom kursen. Efter det här momentet ska jag läsa ytterligare två böcker för att sedan skiva en hemtenta. Någon gång i oktober är det dags för nästa delkurs, Religion, Språk och Vetenskap.

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: