Kärlekens mässa i Storkyrkan

Som avslutning på Pride hålls Kärlekens mässa i Storkyrkan. Arrangörerna är EKHO Stockholm och Stockholms domkyrkoförsamling. Jag var på plats mellan 17:35 och 17:40 och då var redan Storkyrkan halvfull, jag letade mig fram till en någorlunda bra plats. Det är svårt att se både altaret och Predikstolen om man inte sitter långt fram i mittgången men där var det redan fullt. När jag väl satt mig fick jag höra från en kvinna bakom mig att endast 25 procent av platserna i Storkyrkan ser altaret. Helt förståligt med tanke på alla pelare.

Strax innan 18 började mässan med lite välkomstord. Sen ringde klockorna och mässan började på riktigt. Det var en innerlig mässa som kom från hjärtat. Predikade gjorde Stockholms biskop och hon talade om evangeliets budskap, om hur jag är jag och du är du och på det sättet möts vi. Det var på något sätt väldigt enkla ord som samtidigt har en djupare innebörd. Det fick mig att tänka till, framförallt på hur svårt vi har för att acceptera människor för vilka dem är. Jag är ju jag och du är du och den enda som kan ändra något är jag och den enda jag kan ändra på är mig själv. Så varför försöka ändra andra, varför dömma andra och varför utesluta andra?

Om du vill lyssna på predikan kan du göra det på QX hemsida, biskop Eva Brunne pridepredikade.

Det som berörde mig mest under mässan var själva nattvarden då man samtidigt kunde tända ljus, få förbön eller välsignelse. Både förbönen och välsignelsen kunde man få enskilt eller i par. Att se dessa samkönade par välsignas av flera präster mitt i Storkyrkan var otroligt. Inte bara att se hur berörda paren blev utan även prästerna. Det gjorde att även jag fick en tår i ögat och kände andens närhet.

Gång på gång häpnas jag över hur innerliga och äkta dessa ”annorlunda” mässor är. Hur närvarande anden är men också de människor som går det. Söndagens högmässa i alla sin ära men en mässa som den i dag går inte av för hackor.

Pride Parad och Lunch på T/Bar

Så var det Pridelördag vilket innebär Pride Parad. Jag och exet drog oss ner på stan vvid halv ett för att titta på paraden och luncha. Först försökte vi få bord på Dramatens terras men det var redan fullt. Vi försökte istället med Hotell Diplomats uteservering, T/Bar och hade turen på vår sida. Vi fick ett bord för två. Vi åt lunch i godan ro och kunde dessutom sitta och titta på paraden. Okej, vi såg inte alla som gick förbi men vi såg skyltar, flagor och självklart de stora ekipagen. Alla olika grupper var repressenterade, det var politiska partier, fackförbund, transföreningar, intresserorganisationer, cafér, klubbar, restauranger och en del annat. Det tråkiga var att en del skyltar och flagor var diskreta och svåra att se på håll. En eloge för Piratpartiet, Moderaterna och QX för att ni verkligen syntes.

Sossarna, Vänstern och Miljöpartiet försökte verkligen fiska röster, inte nog med att de hade gemensamt ekipage de hade texten ”Du har makten 19 september” på sina tröjor. Okej, paraden och hela Pride för den delen är till för att föra fram ett budskap. Men är det verkligen rätt budskap? Jag är inte säker på det. Speciellt inte då jag inte tror att den rödgröna röran är mer för HBTQ-frågor än exempelvis Moderaterna.

Däremot måste jag erkänna att jag är inte så vidare imponerad av paraden, det kan bero på att jag såg det mesta från lite håll men det kan också bero på att jag levt mitt i och vid sidan av HBTQ-världen i snart tio år. Det är lite som förvånar mig numera. Allra minst paraden.

Vad är egentligen syftet med paraden? Är det att visa att HBTQ-personer är som du och jag? Är det att visa att alla ska inkluderas och att just den organisationen jag repressenterar stödjer denna grupp. Ja, i så fall kom det buskapet fram. Tror jag. Men samtidigt var en del ekipage mer ”karneval” och ”party” än andra och det gjorde själva parade något ojämn. Glädjen som fanns hos vissa verkade inte finnas hos andra. Men det kanske mer beror på att paraden är lång och att det blir påfrestande att delta. Fast jag tycker att man ska ge sig in i det hela med hjärta och själ och visa omvärlden ”här är jag och jag tar plats oavsett min sexuella läggning”.

Hur som är jag glad att jag äntligen har sett paraden, nu vet jag att jag inte direkt har missat något 😉

Queermässa i St Jacobs kyrka

Jag slutar aldrig att fascineras över hur olika jag påverkas av olika typer av mässor. Ikväll har jag varit på Queermässa i St Jacobs kyrka. Det är Queerkyrkan eller Queernätverket i Stockholm som har dragit igång dessa mässor. Ikväll ar mässan även en del i kyrkans prideprogram. Från och med tisdagen den 24 augusti är det Queermässa varannan tisdag klockan 18 i just St Jacobs kyrka.

Mässan var otrolig, den var på många sätt enkel men samtidig så känslomässigt laddad. Anden var helt enkelt närvarande ikväll. Mässan inleddes med ett par inledningsord. Ord om handlade om hur vi alla bör söka vårt eget jag, vår sanning. Gång på gång poängterades det hur vi alla, oavsett vilka vi är var välkomna. Jag gillade skarpt det som sa även om det är svårt att återge. För mig var det själva kärnan i kristendomen, vår kärlek till oss själva, till varandra och till Gud.

Sen sjöng vi en psalm, lyssnade på en kortare betraktelse och sjöng ytterligare en psalm. Vi bad om förlåtelse och delade nattvard. Mässan avslutades med en lovpsalm och att vi bad välsignelsen tillsammans.

Allt som allt var det en avslappande och energigivande stund i kyrkan. Det var en glimt av den kyrka jag känner mig kallad till, den kyrka jag vill leva i.

Tips: Gudstjänster och andakter under Prideveckan

Pride närmar sig med storsteg och Svenska kyrkan är en närvarande aktör på många sätt. I samarbete med Sensus har de ett antal föreläsningar i och utanför Pride House (Tips: Sensus och Svenska kyrkan på Pride). Dessutom arrangeras ett antal gudstjänster och andakter under Prideveckan. Nedan följer programmet.

Själv ser jag dels fram emot Queermässan på måndagkväll och Midnattsmässan på fredagkvällen. Höjdpunkten är dock att biskop Eva predikar på Kärlekens mässa, söndagkväll i Storkyrkan.

Gudstjänster & andakter under Prideveckan 26 juli-1 aug

Måndag 26 juli kl. 17.00
Queermässa, S:t Jacobs kyrka, Kungsträdgården.

Tisdag 27 juli kl. 17.00
Pridebön, S:t Jacobs kyrka, Kungsträdgården.

Onsdag 28 juli kl. 12.00
Prideandakt, Djurgårdskyrkan, Djurgårdsvägen 74.

Onsdag 28 juli kl. 17.00
Pridebön, S:t Jacobs kyrka, Kungsträdgården.

Torsdag 29 juli kl. 17.00
Pridebön, S:t Jacobs kyrka, Kungsträdgården.

Fredag 30 juli kl. 23.00
Midnattsmässa, Engelska kyrkan, St Peter and St Sigfrid, Dag Hammarskjölds väg 14.
Arr: Regnbågsmässan

Söndag 1 augusti kl. 14.00
Mässa med stora och små, Djurgårdskyrkan.

Söndag 1 augusti kl. 18.00
Kärlekens mässa, Storkyrkan, Gamla Stan.
Ekumenisk gudstjänst. Eva Brunne Predikan, biskop i Stockholms stift, Stockholms Gaykör, Kvinnokören
Sapphonia och Rainbow Gospel.

Tips: Sensus och Svenska kyrkan på Pride

Jag börjar verkligen se fram emot Pride, inte så mycket för parken och paraden utan för det gedigna program Sensus och Svenska kyrkan har. Förra året var första året som jag besökte Pride House och jag blev positivt överraskad och har sett fram emot årets program. Höjdpunkterna i programmet är de två pass som Biskop Eva medverkar i.

Pride House

På Pride House hålls föreläsningar, panelsamtal och workshops.
Plats: Stockholms stadsteater, Sergels torg, t-bana T-centralen.
Pris: Dagspass på Pride House kostar 80 kr.

Polyamorös och trogen?
Måndag 26 juli kl 16.00-16.45, Kafé Klara
Medverkande: Emma Wieslander, Förbundsstyrelsen i RFSU Utvecklingschef för HSO, Åke Bonnier, domprost Stockholm, moderator Petter Zachrissson

Ett seminarium om etik i förhållanden som ligger utanför heteromallen, hänger kyrkan med? Vad betyder begreppet trohet idag då allt färre lever i livslånga monogama förhållanden? Vad är grunden för en relation? Kan kyrkan godkänna polyamorösa familjer och ge dem sin välsignelse?

Livslust, hiv och själavård
Tisdag 27 juli, kl 12:00-12:45 Kafé Klara
Medverkande: Steve Sjöquist, författare, Cia Wadstein, lärare i själavård, Petter Zachrisson, presentatör.

Ett samtal mellan Cia Wadstein och Steve Sjöquist om hur HIV tvingar oss att se saker som de är. Om hur kronisk sjukdom möter kyrkan och tvingar fram en etik om sexualitet och människovärde. Dagens människa är ofta historielös, hon glömmer bort skammen kring det som är avvikande och sjukdomar lever kvar. Vikten av omsorg för varandra och vikten av att inte göra den som bär på sjukdom till ett objekt, vem är det som hjälper vem? Ett samtal om upprättelse och försoning.

Makt och sexualitet
Onsdag 28 juli, 13.00-13.45, Ekoteket
Medverkande: Lisa Mobrand, präst, Christin Bylund regissör, Petter Zachrissson, moderator.

Ett seminarium om kyrkans makt över kroppen och hur vi definierar människor utifrån deras kroppar. Kyrkan har i alla tider strukturerat och definierat kroppen och reglerat sexualiteten. Men idag saknar kyrkan ett modernt språk för sexualitet som kan leda till missbruk. Det skapar
en identitetskris både inom kyrkan och för den sökande människan som ofta överslätas med romantisk dumhet eller som kan bli utnyttjad.

Filmvisning: for the bible tells me so
Torsdag 29 juli, kl 14:00-15:45, Klarabiografen

For the Bible tells me so är en film av Daniel Karslake. Filmen tar upp frågeställningar som till exempel ”Fördömer Gud homosexuella relationer? Är Bibeln en ursäkt för hat?” Filmen visas utan svensk textning. Efterföljande samtal med Biskop Eva Brunne är på fredag 30 juli kl 14.00 i S:t
Jacobs kyrka. Biskop Eva Brunne tar upp frågorna om biblisk syn på homosexualitet och kyrkans syn på homosexualitet.

Queera bibelstudier
Torsdag 29 jul, kl 15:00-15:45, Bandler
Medverkande: Lisa Mobrand, präst och specialiserad på queertelologi.

Tror du att Bibeln fördömer allt annat än äktenskapligt heterosex? Kom och hör om könsöverskrivare, stjärnfamiljer och osannolika kärlekspar.

När Sighsten dog – om tro och mod och att stå upp för sina vänner!
Fredag 30 juli, kl 12.00-12.45, Kafé Klara
Medverkande: Åke Bonnier, domprost och Carl Otto Werkelid, kulturattaché.

Ett samtal mellan Åke Bonnier och Carl Otto Werkelid, författare till boken ”Sighsten” som handlar om Sighsten Herrgård som var den första svensken att bryta tystnaden kring HIV och sen dog i AIDS. Carl Otto Werkelid är troende katolik, före detta kulturredaktör för SVD och är nu kulturattaché i London. Ett seminarium om hur livets prövningar utmanar vår tro bortom dogmer av vad som är rätt och fel.

Makten och ärligheten
Fredag 30 juli kl 14:00-15:00, S:t Jacobs kyrka
Medverkande: Eva Brunne, biskop i Stockholms stift.

Biskop Eva Brunne tar upp frågorna om biblisk syn på homosexualitet och kyrkans syn på homosexualitet.

Makten att tolka
Fredag 30 juli kl 15.00-15.45, Studio 3
Medverkande: Sebastian Selvén, Yasmin Khodr, Adrienne Riddez, Ann Af Burén, samtalsledare.

Ett samtal utifrån personliga reflektioner och erfarenheter av att vara kristen, jude och muslim och samtidigt hbt-person. Hur förenar dessa personer sin tro med sin sexualitet? Hur kan man tänka kring olika teologiska läsningar och tolkningar? Samarr: Sveriges Förenade HBTQ-studenter – SFQ’s projekt ”Religion hjärta hbt”, Svenska kyrkan och Sensus.

Läs mer på Sensus.

Närståendeadoption och Queera Läckage i Ruts bok

Så var det åter Pride House och ett par föreläsningar idag, den första var Närståendeadoption och andra krångligheter och den andra var Butchar och femmes du inte trodde fanns.

Närståendeadoption handlade om hur det går till att adoptera sin partners biologiska barn, det var två par som berättade hur det hade gått till för dem. Först berättade ett lesbiskt par där de hade genomfört anonym spermainsemination i Danmark och sedan berättade ett bögpar som hade använt sig av surrogatmamma. Det var vädligt intressant, framförallt att få höra hur myndighetssverige behandlar dels närståendeadoptioner som tydligen är väldigt ovanligt och dels HBT-frågor. Närståendeadoption är i sig inte komplicerat men det som gör det komplicerat är att myndigheterna inte vet vad det ska göra, vilken blankett som ska fyllas i och så vidare. Dessutom blir det som nämnt mer komplicerat när paret i fråga är homosexuellt då det skapar många andra frågetecken. Frågetecken som egentligen inte hör hemma i själva adoptionsprocessen men som ändå kommer upp. Jag hoppas att det blir ändring på detta, myndighetssverige behöver uppenbarligen utbildas i HBT-frågor. Dessutom behövs det tydligen bättre praxis och rutiner kring närståendeadoption, något som inte bara berör homosexuella.

Butchar och femmes du inte trodde fanns om queera läckage i Ruts bok i Bibeln. Föreläsningen hölls av Bibelforskaren Malin Ekström. Malin började med att kortfattat gå igenom historien i Ruts bok för att sedan dels gå igenom de queera läckage som finns i texten och dels relatera den till andra former av konst så som film, skönlitteratur och måleri. Även denna föreläsning var intressant om än något tung. Den visar tydligt på att beroende på genom vilka glasögon du som läsare läser en text får den olika betydelse. Bibeln är mångtydig och speglar många personers sanning vilket för mig betyder att ALLA är inkluderade i kristendomens kärlek.

Det jag tar med mig från dessa föreläsningar i Sensus och Svenska Kyrkan regi är just detta, kärleksbudet inkluderar ALLA, det spelar ingen roll vilket kön du har, vilken sexuell läggning du har eller varifrån du kommer. Gud, Jesus och den Helige Ande finns för oss ALLA.

Queera Bibelstudier i Högalids församling

Idag var det dags för ytterligare en föreläsning under Stockholm Pride, denna gång i Högalids församling. Temat var Queera Bibelstudier och i programet stod det följande: Läs Bibeln på ett annat sätt. Vad berättar Bibeln om hbtq-personer? Vilka spår kan vi hitta av en annan syn på sexualitet och relationer? Föreläsningen hölls av Niklas Olaison, präst i Svenska Kyrkan. Eller egentligen var det inte en föreläsning utan tanken bakom denna programpunkt var mer att ge ett smakprov på den Bibelstudiegrupp som diskuterat Bibeln ur ett Queerperspektiv under ett antal terminer i Högalidsförsamling. Upplägget blev att vi alla presenterade oss, sen läste vi en text ur Bibeln gemensamt och efter det diskuterade vi den.

Texten vi läste var Domarboken kapitel 19, Våldtäkten av Giva i Benjamin. Det är en på många sätt hemsk berättelse då Giva offras till ett gäng män som våldtar henne om och om igen, natten igenom. Giva dör och blir sedan styckad i tolv delar av sin man. Mannen skickar dessutom ut dessa delar till Israels tolv stammar för någon sorts vedergällning. Det finns starka spår och bevis för hedersrelaterad våld i texten.

Berättelsen visar även tecken på viljan till sexuellet umgänge mellan män då gänget ber att gå mannen för att ligga med honom, men värden vill inte offra mannen utan ber dem att ta hans orörda dotter eller mannens bihustru, Giva.

Det som dock är fascinerande är att textstycket inleds med att Giva lämnar sin man och flyttar tillbaka hem till sin far, hon tar alltså ut skillsmässa. Dock kommer mannen efter henne och ber henne komma tillbaka, vilket hon gör.

Det var runt dessa teman i texten vi diskuterade, sen pratade vi även om en hel del annat. Så som motsägelser i Bibeln och översättnings-och tolkningsproblem av en så gammal text som Bibeln ändå är. Det var ett par intressanta timmar om än något annat än vad jag hade förväntat mig. Jag hade trott att jag skulle gå på en förläsning där jag fick bevis för att Bibeln inte är så hetro som man tror.

Obs! Queera Bibelstudier kommer inte att fortsätta i Högalids församling under hösten, istället går det en kurs vi Södertörns Högskola, Queera Bibelläsningar. Kursen går är på 15 hp och går på halvfart under en termin.

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: