Bok: Fjärilsdrömmar av Charlotta Lagerberg-Thunes

Foto: Sofie

Fjärilsdrömmar av Charlotta Lagerberg-Thunes, är andra boken om Lo. I den första boken får vi lära känna Lo som barn och tonåring (läs min recension: Bok: Orkidébarnet av Charlotta Lagerberg-Thunes). I denna bok får vi följa med Lo in i vuxenvärlden, hon börjar arbeta och bildar familj. Vi får följa med i Los kamp på arbetsplatsen och i relationen till sina föräldrar och sin syster. Men vi får också följa med när Lo möter människor som faktiskt ser henne, hur de lyfter henne och hur hon vågar stå upp för sig själv.

Vi får möta sorg och förtvivlan men också hopp och kärlek. Jag tyckte betydligt bättre om bok nummer två om Lo. Hennes högkänslighet speglades på ett annat sätt och igenkänningsfaktorn var stor.

Berättelsen om Lo är sorglig på så många sätt, den ger upphov till många tårar men det finns också något hoppfullt över berättelsen. Mitt i allt det dysfunktionella och sköra, blomstrar en kvinna och hennes familj.

Annonser

Bok: Drunkna inte i andras känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin

För många år sedan läste jag Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin (läs min recension: Bok: Drunkna inte i dina känslor). Häromdagen läste jag ut uppföljaren Drunkna inte i andras känslor. Jag har läst en del annat av Maggan Hägglund och även lyssnat på intervjun med henne i HSP-podden med Leveby och Klar så jag känner igen en hel del i boken. Det är nästa som om jag redan läst boken vilket det visar sig att jag har, boken är tidigare utgiven med titeln Hitta din känslostyrka (2017). Läs min första recension av boken: Bok: Hitta din känslostyrka av Doris Dahlin och Maggan Hägglund

Oavsett är boken enkel och tydlig, rak på sak men med glimten i ögat. Jag är glad att jag läste den igen då jag just nu går igenom ett förändringsarbete, jobbar med mina relationer och att sätta gränser. Att läsa boken var en bra påminnelse om vad jag redan vet, vad jag kan och vem jag är. Jag behövde också påminna mig själv om att det är okej att prioritera sig själv, att må bra i sig själv och att sätta gränser mot andra, oavsett om det är familj eller vänner.

Jag gillar Maggan och Doris sätt att skriva, det är personligt, innerligt, känslosamt och roligt. Tack för att ni finns och för att ni delar med er av era erfarenheter!

Så här skriver Adlibris om boken: Att sätta kloka gränser är något alla behöver kunna. Men kanske speciellt om du är högkänslig eller sensitivt begåvad. De många intrycken och känslorna kan få dig att antingen bygga för höga skyddsmurar eller riva alla staket och bli en kameleont som ständigt anpassar sig efter omgivningen.

I uppföljaren till försäljningssuccén Drunkna inte i dina känslor ger Doris Dahlin och Maggan Hägglund goda råd och praktiska redskap till alla som längtar efter att vara sig själva mitt ibland alla andra utan att bli ”mosade” av sin omgivning men inte heller bli offer för sina egna känslosvall.

Kurs i högkänslighet (HSP) – tankar efter kursen

I mars berättade jag att jag anmält mig till Kurs i högkänslighet (HSP). En kurs jag sett fram emot men som också fick mig att återigen ifrågasätta om jag verkligen är högkänslig. Jag vet inte vad det är med mig och detta ständigt ifrågasättande av min egen person. Det är rent ut sagt tröttsamt men ändå fortsätter jag att göra det.

Hur som, kursen gick av stapeln lördagen den 4 maj mellan klockan 10 och 16. Vi höll till i HumaNovas vackra lokaler i Gamla stan.

Jag anlände en liten stund innan vi skulle börja och tog god tid på mig att hänga av mig och så. När jag kom in i kurssalen noterade jag att vi var många, 17 stycken närmare bestämt. Det kändes trångt i kurssalen och jag fick lite lätt hjärtklappning. Stolarna var utplacerade i en halvmåne och jag noterade att båda platserna på kanten redan var upptagna. Jag fick helt enkelt välja en annan plats.

När jag satt mig till rätta noterade jag att det fanns en inledande instruktion på tavlan. Vi skulle dels hämta vår namnbricka och dels skriva ner två saker på post-it lappar som vi skulle fästa framme vid tavlan. De två sakerna var vad vi hade för förväntningar på dagen samt vad vi ville lära oss mer om. Klockan blev 10 och vår kursledare Harriet Persson satte igång i ett rasande tempo.

Ledorden för dagen var: kunskap, strategier och meningsfullhet. Harriet varvade korta föreläsningar med egen reflektion och samtal i mindre grupper.

Vi fick bland annat lära oss att, enligt Elaine Aron har det högkänsliga personlighetsdraget fyra sidor, dessa kan kommas ihåg med hjälp av order DOES.

  • D står för djup bearbetning av sinnesintryck och information vilket är det unika med det högkänsliga personlighetsdraget.
  • O står för överstimulering. Det går åt mycket energi till att som högkänslig lägga märke till så många detaljer och nyanser och bearbeta dessa på ett djupare plan. När situationen är komplex, intensiv eller vara för länge blir vi överstimulerade vilket i sin tur ofta skapar stress.
  • E står för emotionell mottaglighet och empati. Högkänsliga personer har starkare känslomässiga reaktioner än andra på både positiva och negativa upplevelser. Vi har lätt för att känna empati och vet ofta inte bara hur en annan person känner sig, utan vi känner även i viss mån på samma sätt som personen.
  • S står för mottaglighet för subtila stimuli vilket innebär att högkänsliga personer ofta märker detaljer, nyanser och små förändringar som andra inte ser. Detta beror inte på att högkänsliga har ovanligt skarpa sinnen utan på ett känsligare nervsystem som medför att vi behandlar sinnesintryck mer noggrant än andra.

Vidare pratade vi om hur våra upplevelser under uppväxten påverkar får potential att blomma ut. Faktorer som spelar roll är miljökänslighet, anknytning och självmedkänsla. Detta är ett område jag skulle vilja veta mer om, speciellt om hur anknytning påverkar dels barnet och dels barnet som vuxen. Jag är även intresserad av hur man som vuxen kan läka såret efter en otrygg anknytning, framförallt som högkänslig då en vi oftast tar större skada av en otrygg uppväxt än andra barn.

Kursen fortsatte och det kändes som om tempot till och med ökade. Vi pratade om olikheter mellan högkänsliga personer, vi pratade om vad som var meningsfullt i vara liv och vad som skapade meningsfullhet för oss och vi pratade om överstimulering. Vi det här laget var jag trött och överstimulerad och ville allra helst gå hem. Men det var en dryg timme kvar och gruppen fick välja om vi skulle prata om relationer eller arbetsliv, det slutade med att vi hann med båda. Eller inte vi, utan gruppen. Själv tog jag en välbehövlig paus och lyssnade in mig själv istället för gruppen. Sedan avslutade vi dagen tillsammans med några korta reflektioner.

På det hela taget var det en intressant och givande dag, men tempot var på tok för högt för mig och jag hade önskat att vi hade fått mer tid till reflektioner och gruppsamtal.

Kurs i högkänslighet (HSP)

I höstas var jag på kurs på HumaNova via jobbet, ämnet för kursen var Motiverande Samtal (MI). Det var en väldigt givande kurs som har gett mig ett annat perspektiv på samtal, interaktion och förändringsarbete. Jag uppskattade även HumaNova som kursarrangör och tittade runt lite på vad de har för fler kurser.

Jag föll för deras Kurs i Högkänslighet (HSP) och ska gå kursen nu i maj. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot kursen. Då jag själv finner mycket av HSP i min personlighet ska det bli spännande att få veta mer om högkänslighet samt att få verktyg för att hantera vardagen än bättre. Samtidigt tror jag att kursdagen kommer att vara överväldigande och omtumlande och att jag måste ge mig själv tid till reflektion och eftertanke efteråt. Något jag har lärt mig de senaste åren är att jag behöver tid för just reflektion och eftertanke, att det tar några dagar för mig att landa efter alla typer av upplevelser.

Så här skriver HumaNova om kursen: Högkänslighet – ett personlighetsdrag med utmaningar och glädjeämnen

  • Tänker du över saker mer än de flesta andra?
  • Lägger du märke till detaljer och nyanser som andra inte ser?
  • Känner du av andra människors sinnesstämningar?
  • Uppskattar du djupa samtal mer än småprat?
  • Känner du dig lätt överväldigad, när det händer mycket runtomkring dig?

Då är du kanske högkänslig.

Högkänslighet är ett ärftligt personlighetsdrag som 15-20 procent av alla människor föds med. Högkänsliga personer är empatiska och reagerar mer än andra på både positiva och negativa upplevelser. De lägger märke till detaljer som de flesta andra missar och bearbetar sinnesintryck och upplevelser djupt. Nervsystemet är känsligare än hos andra, vilket gör att de lättare blir överstimulerade. Högkänsliga personer längtar efter att engagera sig i kreativa och meningsfulla sammanhang.

Som minoritet i ett samhälle som är anpassat efter den utåtriktade icke-högkänsliga majoriteten kan en högkänslig person möta svårigheter i vardagen. Därför är det viktigt att lära känna sin känslighet och vilka styrkor, svagheter och behov som finns. Då går det att hitta strategier som kan hjälpa individen att hantera utmaningar och visa sina resurser.

Ledorden under denna kursdag för högkänsliga och alla som är intresserade av högkänslighet är kunskapstrategier och meningsfullhet.

Kursen ger dig kunskap om vad högkänslighet är och hur den påverkar ditt liv och dina relationer. Genom övningar och samtal lär du känna din egen känslighet bättre. Dessutom får du exempel på strategier som hjälper dig att hantera utmaningar och svårigheter. Vi undersöker också hur vi kan ha mer trygghet, glädje och mening i våra liv. (Källa)

Bok: Orkidébarnet av Charlotta Lagerberg-Thunes

Orkidébarnet av Charlotta Lagerberg-Thunes, första boken om Lovisa. En bok om högkänslighet (HSP) och skam. Lovisa, eller Lo, är ett högkänsligt barn som är expert på att känna av känslostämningar. Hon växer upp i en dysfunktionell familj där mamman dricker och pappan är ständigt frånvarande. Redan i tidig ålder tar Lo på sig ansvaret för familjen och glömmer bort sina egna behov, hon tar på sig skulden för allt och bär familjens skam och skuld på sina axlar. Den lilla kärlek och omtanke Lo får suger hon glupskt i sig och bevarar djupt i sitt hjärta och tar fram när livet är extra hårt.

Själv blev jag nyfiken på boken när jag läste att det är en roman om högkänslighet. Jag gillade idén om en roman där huvudpersonen var högkänslig och såg fram emot den gestaltningen. Tyvärr tycker jag inte att det blir så tydligt. Visst är Lo suverän på att känna av känslostämningen hemma, hon parerar mammans alkoholism och pappans frånvaro. Men är det för att hon är högkänslig eller för att hon är barn till en alkoholist?

Personligen tycker jag att romanen mer fokuserar på hur det är att växa upp i en dysfunktionella familj, i en familj där åtminstone den ena föräldern är alkoholist. Berättelsen är tragisk på många sätt, inget barn borde behöva växa upp under de förhållanden Lo gör. Men återigen, för mig blir det inte en bok om att växa upp som högkänslig utan om att växa upp i en dysfunktionella familj. Högkänslighet nämns inte ens som begrepp, Lo lär sig inget om sig själv och jag undrar hur hon ska klara sig som vuxen. Det är kanske poängen med hela första boken och något vi läsare ska få veta i bok två…

Boken var tung att läsa, jag orkade inte läsa så många sidor varje gång och nu när jag läst ut första boken känner jag mig mest ledsen. Som högkänslig har boken inte gett mig speciellt mycket mer än nedstämdhet och sorgsenhet. Jag har inte bestämt om jag ska läsa fortsättningen eller inte, det beslutet får vila ett tag.

 

Bok: Hitta din känslostyrka av Doris Dahlin och Maggan Hägglund

Doris Dahlin och Maggan Hägglund har skrivit en uppföljare till boken Drunkna inte i dina känslor (läs mer: Bok: Drunkna inte i dina känslor). Uppföljaren heter Hitta din känslostyrka: en våga sätta gränser-bok för sensitivt begåvade

Jag tyckte väldigt mycket om deras första bok och såg fram emot att läsa denna. Boken handlar om att sätta gränser. Om att lära sig hur man sätter gränser och sen vågar göra det. Med humor och värme berättar Doris och Maggan om sina egna erfarenheter av att inte sätta gränser varken mot sig själva eller omvärlden. Vidare berättar de hur de har lärt sig att sätta gränser och hur det har påverkar dem själva och deras livskvalité.

Boken har hjälpt mig att förstå en hel del av mina egna reaktioner och samtidigt stärkt mig i min egen gränssättning. Min mamma brukade säga till mig att jag behövde bli bättre på att sätta gränser, det här är några år sen nu. Där och då förstod jag inte riktigt vad hon menade, jag satte ju gränser. Idag kan jag förstå vad hon menade då de gränser jag tyckte att jag satte inte var tillräckliga. Men jag var tvungen att inse det själv, att lära mig vilka gränser jag behöver.

Idag är jag mycket bättre på att sätta gränser, något som säkert då och då förvånar min omgivning. Speciellt de personer som funnits i mitt liv i flera år. Människor som var med på den tiden då jag ville hjälpa allt och alla, oftast på bekostnad av mig själv. Nu vet jag bättre. Jag vet att jag inte kan hjälpa allt och alla, jag vet att alla världen problem inte är mitt ansvar och jag vet att det är okej att säga nej. Samtidigt som jag har lärt mig att sätta gränser mot min omgivning har jag även lärt mig att sätta gränser mot mig själv. Idag vet jag att jag behöver tid för att processa alla intryck när jag gör någonting, jag behöver andrum i min kalender och jag behöver tid för mig själv då och då. Tid att bara var och göra sådant som jag vill när jag vill. Jag har också lärt mig att jag mår bäst när jag är lyhörd för mina egna behov och att jag behöver en bra balans mellan arbete, umgängen och tid hemma. Det innebär även balans när det kommer till mat och sömn. Ja, jag har helt enkelt lärt mig en hel del på resans gång.

Det absolut bästa med att läsa Doris och Maggans bok var att jag insåg alla dessa saker. Jag insåg att jag känner mig själv rätt så bra och att jag ska fortsätta att lyssna på min magkänsla för den har rätt så bra koll.

Så här står det på baksidan av boken: Uppföljaren till storsäljaren Drunkna inte i dina känslor!

Du gör ofta jobb som dina arbetskamrater egentligen skulle göra.
Du har svårt att sätta stopp för ditt grubblande.
Du är den ständiga medlaren och fixaren.
Du smittas av andras känslor.
Du har svårt att säga nej.

Känner du igen dig? Då kan det vara dags att se över dina inre staket och grindar. Du behöver gränser för att kunna utnyttja din begåvning och leva ditt bästa liv. Att sätta kloka gränser är något alla behöver kunna. Men kanske speciellt om du är högkänslig eller sensitivt begåvad. De många intrycken och känslorna kan få dig att antingen bygga för höga skyddsmurar eller riva alla staket och bli en kameleont som ständigt anpassar dig efter omgivningen.

I uppföljaren till Drukna inte i dina känslor ger Doris Dahlin och Maggan Hägglund goda råd och praktiska redskap till alla oss som längtar efter att vara oss själva mitt ibland alla andra utan att bli ”mosade” av vår omgivning – men inte heller bli offer för våra egna känslosvall.

Bok: Maggans lilla starksköra av Maggan Hägglund

Foto: Sofie

I höstas läste jag Drunkna inte i dina känslor av Doris Dahlin och Maggan Hägglund. Jag uppskattade boken (Bok: Drunkna inte i dina känslor) och har tagit till mig hela HSP-begreppet även om jag gillar Doris och Maggans begreppsapparat bättre. De kallar oss HSPare för hög sensitiva eller som Maggan säger, starksköra. Bäst tycker jag, personligen att starkskör passar in på oss HSP som är extroverta (ca 25% av alla HSP). Nu har Maggan gett ut en ny bok, Maggans lilla starksköra vilket är ett urval av hennes krönikor från tidningen Tara.

Boken är uppdelav i tre delar:
Rapporter från ett starkskört liv
Mina människor och platser
Husbehovsfilosofi

Det finns ett par krönikor som berörde mig mer än de andra. Handle with care (läs inlägget), Till havs (läs inlägget), Elin är hjältinna i min >>herstory<< (läs inlägget) och Samla på smånjutningar (läs inlägget).

Boken är inspirerande på många sätt. Jag har läst igenom den på några dagar och insett att det blivit lite för mycket livsfilosofi. Både hjärta och hjärna har blivit överhettat av tankar och känslor. Ytterligare ett bevis på att jag är starkskör *skrattar* Samtidigt har Maggan och henns livsfilosofi fått mig att stanna upp och njuta av här och nu. Just nu har jag en svacka men jag står ändå kvar, jag klarar mig och det kommer att gå över. Jag har även lärt mig att sträcka ut en hand och be om den omtanke jag behöver. Häromdagen fick jag det i form av kramar och närhet på en filt i solen i en park i centrala Stockholm. De timmarna i solen, på filten gav mig både lugn och extra energi. Den viktigaste lärdomen denna gång var att fråga, att inte vara rädd för att visa min sköra sida för jag vet att om några dagar är jag mer stark än skör igen.

På bokens baksida står det:
Maggans lilla starksköra är en liten bok full av tröst. En bok för dig som vet att livet är både fniss och svarta dagar med sorgkanter. Här värmer igenkänningen som en lägereld. Här finns leenden för dig som tycker att livet kan vara alldeles underbart men som också har dina kantstötta dagar. För dig har Maggan Hägglund samlat ihop sina bästa krönikor från tidningen Tara. Där har hon haft sin egen spalt sedan det första numret år 2000.

Ur innehållet:
Skolka lite mer! • Själen hörs bättre om natten • Under stenarna-sällskapet • Tidvis uppsprickande molntäcke • Bejaka din inre tax • Det gör ont att ta farväl • Hej Kajsa Kavat • Om att avsluta rätt • Sommarkurs för duktiga Annikor • Satsa på sömsmån • Det gäller att investera i rätt fonder • Ta den stora dörren in!

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: