Provning: Klassisk champagne

Lördagen den 30 december ska N och jag på champagneprovning av Klassisk champagneSpritmuseum. För ett antal år sedan var jag på en glöggprovning på Spritmuseum och tyckte det var intressant. Jag gillade deras ganska enkla upplägg och har sedan dess velat gå på en champagneprovning. Så jag ser verkligen fram emot detta.

De har flera olika champagneprovningar: klassisk champagne, trendig champagne, champagne för nybörjare och så vidare. Men detta lockade oss båda mest. Jag blev glatt överraskad när jag läste att några av de stora champagnehusen har drivits av kvinnor, det gör det än mer intressant för mig som tycker om att lyssna på kvinnoöden.

Så här beskrivs provningen på Spritmuseums hemsida: Tänk på en gul änka. Just det. Nicole Clicquot ärvde vid 27 års ålder sin makes vinhus. Hon fokuserade på champagne, grundade år 1805 Veuve Clicquot Ponsardin och räknas ibland som ”den första moderna affärskvinnan”.

Men det finns två sprudlande änkor till, värda att stifta närmare bekantskap med. Louise Pommerys make avled 1858 och hon lyckades med utgångspunkt i det champagnehus hon startade sätta en högre standard för hela den franska champagneindustrin. Nyckelord: Lyx & Flärd.

Lily Bollinger tog vid makens död 1941 över makens champagnehus, stramade upp verksamheten och valde en mer konservativ inriktning (hon vägrade ända till sin död att tillverka rosa champagne). Smakexperten Nadja Karlsson, inte änka, men väl sprudlande, kan de flesta skrönor som florerar kring de starka kvinnorna Clicquot, Pommery och Bollinger. Vi provar de tre champagnemärkena dessemellan.

Nadja Karlsson har i över tjugo års tid föreläst och undervisat professionellt om Mat & Dryck. Nadjas introduktioner till de provningar hon håller i på Spritmuseum har liknats vid en blandning av nobelföreläsning och ståupp. (Läs mer)

Annonser

Butlers Bistro & Winebar

Det finns både bra och dåliga restauranger, en restaurang kanske passar mig men inte dig och en del restauranger passar vissa dagar men inte andra. Sen finns det restauranger som inte riktigt går att placera någonstans, de är inte katastrofala men det är egentligen inte heller varken bra eller trevliga. Butlers Bistro & Winebar är en sådan restaurang. Jag har varit där tre gånger det senaste året. Den första gången var med min man innan vi skulle gå på bio, den andra tillsammans med min man, mamma och styvpappa innan vi skulle gå på bio och den tredje tillsammans med på kollega på AW.

Alla tre gånger har jag ätit samma sak, deras vegetariska planka med halloumi. Maten är god men inte suverän. Det är snarare atmosfären och personalen som stör mig. Personalen är kanske inte direkt otrevlig men heller inte trevlig, vi har varit på väg att äta på Butlers ytterligare en gång men efter att servitrisen bad oss vänta då hon hade gäster glömde hon helt enkelt bort oss så vi valde att gå.

Nu senaste hamnade jag i en otrevlig diskussion med servitören (och troligen ägaren) om ett glas champagne, ett glas 2008 Pol Roger Brut Vintage. För övrigt en av mina favoriter bland champagne. Jag beställde ett glas och när servitören kom tillbaka hade han med sig en oöppnad flaska. Denna nästan exploderade när han öppnade den och hans kommentar var något i stil med ”oj, vilket undertryck”. Sedan sa han att jag skulle få smaka av den vilket jag gjorde. Jag började med att dofta på den och slogs av att den inte dofta något, sedan smakade jag och det smakade vidrigt. Det går inte att beskriva det på något annat sätt! Servitören blev förvånad och sa att då skulle han smaka av den, vilket han gjorde på stående fot. Han svarade mig sedan att den skulle smaka så och visste kunde han öppna en ny flaska men det skulle inte göra någon skillnad för den här sorten smakade så här. Eftersom jag inte ville diskutera avbeställde jag då min champagne till förmån för vatten till maten. Men servitören gav sig inte utan fortsatte att diskutera med mig medans han torkade upp den champagne som hade spillts ut på golvet och bordet. Det hela var mycket otrevligt och trots att jag flera gånger bad honom att sluta diskutera med mig gjorde han inte det.

Till saken hör att vi har även fått olika besked angående deras After Work erbjudande. På menyn har de inget vegetariskt AW-erbjudande men när min man och jag var där sa de att de självklart fixar något. Då fick jag den vegetariska plankan till samma pris som erbjudande, dvs 135 kr istället för 195 kr. Det var den stora anledningen till att jag föreslog min kollega att vi skulle gå dit. Men denna gång hade de inget vegetariskt AW alternativ, anledningen var att halloumi är mycket dyrare än den andra erbjudanden (rödspätta, fläskfilé eller Wallenbergare på vilt). Ja, på menyn kostar den vegetariska plankan 195 kr och inte 185 som de andra normalt gör men jag visste inte att halloumi inbringade ett dyrare kilopris än rödspätta… Men visste kunde jag få en planka med grönsaker och duchessepotatis. Jag avböjde detta och beställde den vegetariska plankan till ordinariepris.  Samtidigt som jag sa att jag tyckte det var dåligt att de inte hade ett vegetariskt alternativ bland sina AW-erbjudande, servitören höll inte med mig. När jag då ansåg att det var diskriminerande svarade han att bara för att han bara åt Kobebiff kunde de inte ha det som AW-erbjudande och att allas smak inte kunde tillgodoses. Både min kollega och jag försökte förklara för honom att det inte var samma sak men han vill inte lyssna på det örat.

Så nej, Butlers i Norrköping faller inte mig i smaken och det var sista gången jag gick dit för att äta middag.

Bio: American Assassin

För en dryg månad sedan var min man och jag på bio och såg American assassin. Det var kanske inte det självklara valet av film för min del men jag var nyfiken. Tyvärr var filmen inte så bra. På något sätt blev det en våldsam propagandafilmen utan egentligen syfte. Nej, det var inte i min smak!

Så här skriver sf.se: Efter att Mitch Rapp förlorat sin flickvän i en terroristattack ger han sig ut på jakt efter hämnd. Under sin jakt rekryteras han till CIAs black operations av biträdande direktören Irene Kennedy. Han sätts i träning hos den hårdhudade veteranen Stan Hurley och tillsammans kommer de att utreda en våg av uppenbarligen slumpmässiga attacker på militära och civila mål. När de upptäcker ett mönster i attackerna inleds ett världsomspännande uppdrag för att stoppa en mystisk agent från att starta ett världskrig i Mellanöstern.

Mixed media och etiketter/tags

Jag har tidigare i bloggen berättat att jag har börjat pyssla igen, min stora passion är papper och alla typer av pyssel med papper. Det jag tycker är allra roligast är att göra etiketter (läs mer: Att göra etiketter – några exempel). På sistone har jag dock även intresserad mig för mixed media, det vill säga att använda olika typer av material i mitt pysslande.

Mitt första experiment är en etikett med pappersblommor där jag har lekt med färg, glitter och lite olika typer av material.

Foto: Sofie

Sedan gjorde jag denna juletikett, skillnaden mot ovan är att jag inte jobbat med färg utan mer med papper, blommor och glittereffekter.

Foto: Sofie

Tips: Planka på Villa Godthem

I våras var min man och jag på Cirkus och såg Phantom of the Opera. Vi ville äta middag innan men då vi hade fått tag i biljetterna i sista minuten hade vi inte hunnit fundera på var eller boka något bord. Väl på väg till Stockholm bestämde vi oss för att se om Villa Godthem hade något ledigt bord. Som tur var för oss fanns det ett ledigt bord.

Jag har i alla år hört talas om planksteken på Villa Godthem men aldrig provat (inte vad jag kommer ihåg i alla fall). Samtidigt har restaurangen bytt ägare ett par gånger de senaste åren så jag var lite fundersam kring själva konceptet. Det blir inte alltid bra att behålla ett gammalt koncept med nya ägare. Men väl där så bestämde jag mig för att pröva deras vegetariska planka och min man tog den traditionella plankan.

Villans Gröna planka – portabello fylld med tomatconcassé, kantareller, säsongens grönsaker, gurkvinägrett & duchesse/kokt potatis (vegan)

Foto: Sofie

Jag är glad att jag valde plankan för den var väldigt god, det enda negativa var att det var lite pommes duchesse, mindre än till den vanliga plankan. Annars var det en trevlig middag och jag hoppas att vi får tillfälle att komma tillbaka då vi hade lite ont om tid den här gången.

Film: Wild

För ett par år sedan filmatiserades boken Wild av Cheryl Strayed. Jag läste boken tidigare i år (läs mer: Bok: Vild av Cheryl Strayed) och blev nyfiken på filmen.

Cheryl Strayed (spelad av Reese Whiterspoon) har hamnat snett i livet efter att hennes mamma dör. Knark, män och kringflackande hör till hennes vardag. En dag ser hon en bok om Pacific Crest leden (PCT) och bestämmer sig för att hon ska vandra den. Utan någon egentlig erfarenhet och med en alldeles för stor packning ger hon sig ut på sitt livs vandring. Medan vi får följa med henne på PCT och möta de prövningar vi möter får vi också slås med Cheryls demoner.

Filmen är välgjord men inte alls lika intressant som boken, boken får ett helt annat djup. Har du inte läst boken är filmen säkerligen sevärd. Men har du läst boken så kan filmen inte mäta sig med den, som så ofta annars.

Chesapeake Shores av Sherryl Woods

Jag har hittat en ny, trevlig serie böcker av Sherry Woods. Serien heter Chesapeake Shores och utspelar sig i den lilla byn med samma man. Böckerna handlar om familjen O’Brien; pappa Mick, mamma Megan, syskonen Abby, Kevin, Connor, Bree och Jess och deras farmor Nell.

Mick och Megan skiljer sig när alla syskonen utom Jess är tonåringar, Jess är bara är 7 år. Det tar hårt på hela familjen. Mick är mest ute på resande fot i tjänsten, Megan kämpar för att rädda relationen med sina sårade barn och farmor Nell är hemma och tar hand om och tröstar. När vi får blicka in i familjens liv har det gått 15 år och barnen har vuxit upp. Steg för steg försöker de alla rädda relationen till varandra och samtidigt gå vidare med sina egna liv.

I den första boken Värdshuset Eagle Point får vi framförallt lära känna Abby men även Jess och de andra familjemedlemmarna. Den andra boken fokuserar istället på Bree och till viss del på relationen mellan Mick och Megan.

Böckerna är välskrivna, intressanta och ger upphov till både tårar och skratt. Jag ser fram emot del tre som ska komma ut på svenska i oktober.

Så här skriver AdLibris om böckerna:

Värdshuset Eagle Point
Med oförglömlig värme och charm välkomnar Sherryl Woods oss till staden Chesapeake Shores.

Det var många år sedan Abby OBrien Winters satte sin fot i Chesapeake Shores. Staden i Maryland väcker för många sorgsna minnen. Men när hon får ett desperat samtal från sin yngsta syster Jess skyndar hon tillbaka till hemstaden för att hjälpa systern att rädda det charmiga värdshuset hon renoverar.

Hemkomsten innebär dock inte bara en konfrontation med Abbys egen splittrade familj, utan även med Trace Riley mannen hon lämnade för tio år sedan. Trace kan vara hindret för hennes planer eller beviset på att en andra chans kan bli verklighet på de mest oväntade sätt.

Blommor på Main Street
Med oförglömlig värme och charm välkomnar Sherryl Woods oss tillbaka till staden Chesapeake Shores.

Efter att hennes senaste teaterpjäser sågats och relationen med hennes temperamentsfulle mentor raserats, fattar Bree OBrien ett stort beslut. Det är dags att lämna Chicagos teaterscen och drömmen om att göra sig ett namn som pjäsförfattare.

Hon öppnar butiken Blommor på Main Street i sin gamla hemstad och står snart inför en ny utmaning och andra slags drömmar. Men med en ungdomskärlek på krigsstigen är det inte alls så fridfullt och lugnt i Chesapeake Shores som Bree vill minnas. Och Jake Collins främsta orsak till att han inte vill ha tillbaka Bree i sitt liv är att han aldrig kommit över henne. Hur ska de nu lyckas gå vidare?

I kärlekens hamn – ännu ej utgiven

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

%d bloggare gillar detta: