Serie: Bletchley Circle

När N och jag börjar titta på en ny serie ser vi klart den innan vi tittar på en ny, med andra ord är vi seriemonogama 😉 Nu i dagarna har vi tittar på Bletchley Circle på Netflix. Serien består av två säsonger om tre respektive fyra avsnitt. I den första säsongen får vi stifta bekantskap med Susan, Millie, Jean och Lucy som alla jobbade tillsammans på Bletchley Park under andra världskriget. Jean var chef över de andra tre och enheten jobbade med dekryptering. Susan är expert på att se mönster och lösa gåtor, Millie är också duktig på att se sammanhang och Lucy har ett extraordinärt fotografiskt minne. Kriget är över sedan ett antal år och kvinnorna har inte setts sedan de jobbade tillsammans.

En seriemördare härjar i London och Susan som är hemmafru ägnar lediga stunder åt att studera det mönster som mördaren lämnar efter sig. Hon är övertygad om att polisen har missat något och ber sin man att ordna ett möte med vice kommissionären. Hennes man som inte vet något om Susans förmågor tvivlar på sin fru men anordnar mötet. Vice kommissionären lyssnar på henne men då hennes spår inte leder någonvart blir hon trots allt avfärdad. Susan ger sig inte utan vänder sig till sina tre gamla arbetskamrater och tillsammans tar de sig an seriemördare.

I säsong två har det gått en tid och kvinnorna återförenas då Jean vill att de hjälper en annan fd kollega från Bletchley Park. Alice står anklagad för mord men Jean tror inte att Alice är den skyldiga. Än en gång tar kvinnorna sig an gåtan även om Susan är något mer försiktig. Speciellt då hennes man är på väg att bli befordrad.

Personligen tycker jag att säsong ett är briljant. Kvinnorna är fantastiska och historien intressant om än skrämmande. Säsong två håller inte riktigt samma mått och blir något annan stil eftersom Susan flyttar efter avsnitt två. Men båda säsongerna är sevärda.

Annonser

Tips: Rudenstams Gårdsbutik & Kafé

I förra veckan besökte jag min väninna i Huskvarna. Hon tog med mig på en mysig rundtur till Rudenstams Gårdsbutik & Kafé, Kaxholmen och Vista Kulle. Gårdsbutiken och kafét ligger vackert utanför Huskvarna med utsikt över Vättern. Jag blev förvånad över hur stort det var. Förutom sin egen must och dryck samt hembakat bröd säljer de en hel del annat lokalproducerat. I butiken fanns även ett kylrum med frukt och grönt. För min del blev det två flaskor äppelmust, en liten flaska mousserande vita vinbär på rekommendation av min väninna och en fillimpa. Den mousserande vita vinbärs drycken serveras på Nobelfesten. Jag gillar verkligen att det serveras mat och dryck från små, svenska producenter. Limpan provsmakade jag till lunchen och den var fantastisk; saftig med en krispig yta. De säljer sitt bröd på vikt vilket jag tyckte var smart. De bästa var att den kändes färsk och fräsch i flera dagar.

Hur som, vi tittade runt lite innan vi åt lunch. För min del blev det soppa med bröd och ett glas Gravensteins äppelmust. Min favorit! Sedan handlade vi lite och åkte vidare.

Vi körde genom Kaxholmen och stannade på Grafitgrå. En mysig liten butik med café. Vi åkte dock vidare och rundande Vistakulle fruktodling för att sedan köra ner mot Huskvarna igen. Jag har aldrig varit i dessa områden förut och det var roligt att se butikerna och att hitta något nytt. Dessutom är det en otroligt vacker rundtur. Jag kommer definitivt ta med mig N hit i vår. Tack för rundturen!

Middag på Cabo Mexican

Innan Svansjön igår åt i middag på Cabo Mexican, en nyöppnad mexikansk restaurang. Lokalen känns modern och rymlig men ändå mysig. Servicen var bra men något opersonlig. Menyn består av smårätter så som tacos, burritos och nachos. De rekommenderar minst 3 per person så vi valde att prova deras åtta tacos; tre vegetariska till mig och fem till N.  Till det beställde vi nachos, guacamole och pico de gallo.

Foto: Sofie

Tacosen kom in på två ställningen, på bilden är det (från vänster):

  • AGUACATE ASADO – Sotad avokado med pico de gallo och limemajonäs
  • PIÑJA – Friterad halloumi med färsk annans och mojo verde
  • NEGRO Y BLANCO – Hummus på svarta böner med getost och krispig lök
  • PESCADO FRITO – Friterad fisk med majskräm och limemajonäs

På den andra ställningen var det:

  • CARNITAS – Nötkött med syrad morot och mojo verde
  • TACO SUDADO – Långkok på högrev med lökmarmelad och skummad syrad grädde
  • TACO POLLO LOCO – Kycklingragu med djävulshår och chutney amarillo
  • PANKO PRAWNS – Pankoräkor med avokadokräm, het chipotlemajonäs och teriyaki

Min absoluta favorit var halloumin med annans, en perfekt kombo. Avokadon var lite tråkig och smakade något fett tillsammans med limemajonäsen och hummusen på svarta bönor var väldigt salt. Så nästa gång blir det bara dessa så att jag kan prova något annat också. Nachosen var hemgjorda och goda.

Foto: Sofie

Vi provade även deras efterrätter och delade på en churros med vaniljkräm och jordgubbspuré och en nachos dulce de leche vilket är söta nachos med kolasås och mascarpone se bilden ovan). Ingen av efterrätterna  föll oss i smaken men det var roligt att prova.

 

Svansjön med Ryska Nationalbaletten från Moskva

Igår var N och jag och såg Svansjön med den ryska nationalbaletten från Moskva. Vilka dansare, speciellt svanen. Tänk att kunna fladdra fram på tårna som hon gjorde, helt otroligt! Svansjön är en vacker balett och jag är glad att vi tog oss tid att gå och se den med dessa fantastiska dansare!

Jag har sett Svansjön en gång tidigare på Operan i Stockholm det är troligen 1 år sedan. Den här gången försökte jag även förstå dansrörelserna och berättelsen. Vissa scener var lättare än andra och det som mest fascinerade mig var svanarna. Det gick att se det graciösa hos svanen i dessa dansare och det blev tydligt när förtrollningen bröts och Odette fortfarande var människa. Jag kan varmt rekommendera denna föreställning och om jag inte misstar mig kommer de tillbaka till Sverige även nästa år.

Så här beskrivs evenemanget: Den ryska nationalbaletten i Moskva är ett av världens främsta balettkompanier. Deras framgångar bygger inte på tillfälligheter, utan beror på deras många framstående dansare, som bland annat kommer från den legendariska Bolsjojbaletten i Moskva.  Nationalbalettens grundare och konstnärliga ledare är Sergej Radsjenko som var förstesolist på Bolsjojbaletten, och som under 25 års tid dansade med den världsberömda prima ballerinan Maja Plissezkaja

I dag har den Ryska Nationalbaletten sin egen balettskola med över 70 dansare och flera erfarna och internationellt erkända pedagoger. Nationalbaletten vill utveckla nya talanger och bevara sin traditionella ryska balett. Med sin breda repertoar har Den Ryska Nationalbaletten haft stora framgångar i bland annat England, USA, Sydafrika, Kina, Italien och Tyskland.

Historien om den förhäxade svanprinsessan som bara kan befrias från den ondskefulle Trollkarlens trolldom genom äkta kärlek. Siegfried förväntas gifta sig med en passande flicka för att föra sin dynasti vidare. Han förälskar sig inte i någon av de flickor som skulle vara ett bra parti, utan i en främmande flicka, Odette, som förtrollar honom med sin skönhet. Siegfried svär Odette evig kärlek. Den förbannelse som vilar över Odette, gör att hon bara kan ta mänsklig form under några timmar varje natt. Den ondskefulle trollkarlen ser sin chans, han låter sin egen dotter gå på fest på slottet i Odettes skepnad för att lura prinsen. Planen lyckas och den förblindade prinsen bryter, utan att veta det, sitt trohetslöfte. När det går upp för Siegfried att han blivit lurad, bönfaller han Odette att förlåta honom, och det gör hon.

I baletten Svansjön finns det i likhet med i många sagor, den olyckliga förhäxade prinsessan, som endast kan räddas av kärleken från sin drömprins. De vita svanarna och deras svarta drottning, Odette som bedårar den olycklige prinsen, eller den festliga balscenen, där Odette charmar och tjusar hela hovet, hör alla till myten om Svansjön.

Tofs med liten etikett

Jag såg PinkOddBirds video på YouTube där hon gjorde tassels eller tofsar av notblad och tyg. Det såg både lätt och kul ur så jag bestämde mig för att prova. Det var inte riktigt så enkelt som jag trodde, framförallt inte att få toppen hört ihoprullad. Men jag lyckades och hör är resultatet . I beskrivningen till video finns länken till PinkOddBirds video.

Video: Sofie

Tips: Östergötlands museum

I torsdags var N och jag på Östergötlands museum. Vi skulle se utställningen ”Hospitalstorgets hemliga historia” (pågår tom 30 april). Utställningen visar de preliminära resultaten efter utgrävningarna vid Hospitalstorget, man har där bland annat funnit en medeltida kyrka.

Vi passade även på att titta på utställningen ”Pärlor, paljetter och politik – ett dynamiskt 1920-tal” (pågår tom 25 februari).  Även om utställningen om utgrävningarna vid Hospitalstorget var intressant var denna utställning mer i min smak. Den handlar framförallt om modet på 1920-talet men också om de politiska tankar som påverkade modet. De kläder vi får se kommer från Emy Fick som tillsammans med Elisabeth Glantzberg startade Birgittaskolan i Stockholm. En skola som utbildade flickor i bland annat klädsömnad, konstvävnad och broderi. Samlingen är unik i sitt slag och mycket ömtålig vilket gör att det kanske är sista gången den visas. Har du vägarna förbi Linköping de närmsta veckorna rekommenderar jag varmt denna utställning.

Vi kommer säkerligen tillbaka till Östergötlands museum då vi har köpt ett familjeårskort. Istället för 70 kr per gång och person betalade vi 240 kronor för oss båda för ett helt år. Suveränt!

Bio: Downsizing

I Norrköping finns det två biografer, nere i centrum ligger SF Filmstaden och i industrilandskapet ligger Cnema. Cnema är ”Norrköpings kommuns filmverksamhet och hör till Kultur- och fritidsnämnden i Norrköping. Biografen är vackert belägen i området kring Norrköpings Visualiseringcenter C och Linköpings Universitet. CNEMA är en Sverigeunik verksamhet som stimulerar och berikar film- och mediekulturen i Norrköping och Östergötland…” (källa) Det positiva med Cnema är att studenter, kårmedlemmar vid Linköpings universitet och pensionärer går billigare på bio.

Vi har aldrig varit på Cnema så när jag såg att de visade Downsizing valde vi att gå och sed den där istället för på SF. Förra fredagen var det dags, vi hittade en parkering på gatan bortanför Visualiseringscenter och promenerade den korta sträckan till biografen. Det var ganska så folktomt men mysigt i foajén, lite mer som ett vardagsrum eller en ungdomsgård. Tyvärr var vi bara tio stycken i en salong som tog 40 besökare. Men det var bra stolar och salongen var liten och trevlig. Om det alltid är få besökare på Cnemas visningar kan jag inte svara på men jag hoppas att de har fler besökare på andra filmer. 

Filmen däremot var väldigt udda. Den börjar med att vi får träffa en grupp norska forskare med Dr. Jorgen Asbjørnsen (spelad av Rolf Lassgård) i spetsen som kommer på idén att krympa människan till en dryg decimeters längd. På det sättet vill de minska överbefolkningen och se till att jordens resurser ska räcka längre. När idèn blir verklighet sprider den sig världen över och det bildas ett antal miniatyr samhällen. Det bästa är att i dessa mindre samhällena så räcker pengarna längre och många som drömmer om ett bättre liv väljer att låta sig krympas. Två av alla de som väljer ett liv som liten är Paul och Audrey Safranek (spelade av Matt Damon och Kristen Wigg). Äntligen ska Audrey få det stora hus hon länge drömt om och de båda kan sluta jobba. Eller? Vad händer egentligen när de väl är dags att låta sig krympas? Och är livet som liten egentligen så bekymmerslöst som det framställs?

Som sagt, filmen är udda och jag skulle inte kalla det en komedi. Filmen är snarare samhällskritisk och gränsar till att vara en katastroffilm. Jordens resurser räcker inte till och svaret är downsizing. Ett fantastiskt drömliv som litet, eller?

Så här skriver Cnema: DOWNSIZING föreställer sig en värld där norska forskare, som en lösning på planetens överbefolkning, uppfinner ett sätt att krympa människor till en dryg decimeters längd och därpå föreslår en 200-årig global övergång från stort till smått. I en miniatyrvärld räcker pengarna längre, och drömmen om ett bättre liv lockar medelklassmannen Paul Safranek (Matt Damon) och hans fru Audrey (Kristen Wiig) att ge upp sina stressiga liv i Omaha för att istället starta ett nytt miniliv. Ett val som leder till många spännande äventyr.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

%d bloggare gillar detta: