Klosterhotells Spa i Vadstena

I tisdags var min man och jag på Klosterhotells Spa i Vadstena. Vi hade bokat spaentré för dagen och var där när de öppnade klockan 14:00. När vi kom dit fick vi en genomgång av anläggningen av tjejen i receptionen. Sedan gick vi och bytte om. Jag hade även bokat en lyxkur till 14:15 men hann gå ett varv runt anläggningen innan.

Utanför ser huset ganska anspråkslöst ut men det var en liten oas när vi kom in. Allt är byggt kring innegården och det går att gå ett helt vart runt huset med start och slut i receptionen. Inomhus finns en ångbastu, en vanlig bastu, en saltvattensbassäng och en varm pool. Det finns även ett kök, en matsal, ett vilrum och ett par behandlingsrum. Ute på gården finns det en jacuzzi och olika sittgrupper och solstolar. Anläggningen kändes lagom stor och mysig, det var rent och fräscht och kändes avkopplande och lyxigt på samma gång.

Min lyxkur var en trevlig och avslappnande behandling som innehöll: ett skönt fotbad, bodyscrub, halvkroppssmassage, fot & handmassage samt en rengöringsritual för ansiktet med ekologiska oljor och ansiktsmassage. Den var 75 minuter lång och det var alldeles lagom.

Vi spenderade fyra timmar här och det var fyra avkopplande och trevliga timmar och jag längtar redan tillbaka!

Annonser

Utflykt till Gränna och Visingsö

I förra veckan var N och jag på utflykt till Gränna och Visingsö. Vi har vari i Gränna ett par gånger, det är en trevlig liten stad. Däremot har jag aldrig varit på Visingsö, min man var där som barn men kommer inte ihåg så mycket.

Vi åkte hemifrån på förmiddagen och började med frukost på Väderstad Centralkonditori. Sedan körde vi vidare till Gränna och tog färjan över till Visingsö. Numera kan man ta med sig bilen över och vi valde att göra det för att enkelt kunna ta oss runt ön och se flera av sevärdheterna.

Foto: Sofie

När vi var framme på ön började vi att köra norrut, vårt första stopp var Kumlaby kyrka. En vacker kyrka från 1100-talet. Det är tillåtet att gå upp i kyrktornet för att titta på utsikten. Utan att tänka mig för köpte jag varsin biljett (det kostar 20 kronor per person). Jag bör kanske tillägga att jag är höjdrädd. Ingången till trappan är väldigt smal och trappan oregelbunden, se bild nedan. Det var smått klaustrofobiskt men det gick bra eftersom den biten av trappan är ganska kort.

Foto: Sofie

Sedan kom utmaningen, fem trätrappor. Trappor med glesa trappsteg och stora mellanrum. Det gick med andra ord att se rätt ner i tornet. Den första och andra trappan gick ganska bra. Sedan började det bli läskigt och när jag skulle gå upp för den fjärde trappan övervägde jag att gå ner igen, vilket där och då kändes minst lika obehagligt som att fortsätta upp. Efter mycket om och men gick jag hela vägen upp.  Väl uppe kommer man ut på ett litet tak med ett lågt stängsel runtomkring. Det var minst sagt obehagligt och då det redan var fyra personer där uppe kändes det väldigt trångt. Jag valde att sätta mig ned och våga bara ta en bild, se nedan. Utsikten var fantastisk men jag kunde inte riktigt njuta av den.

Foto: Sofie

Nästa stora utmaning var att ta mig ner för trapporna. Med ett krampaktigt tag om de få räcken som fanns och en extrem viljestyrka lyckades jag ta mig ned. Väl ner i kyrkan tände jag ett ljus och sedan gick vi runt lite på kyrkogården och i parken bredvid.

Sen åkte vi vidare till Tempelgården. Vi passade på att ta något att dricka och att låna faciliteterna. Det är en vacker trädgård med många skulpturer, alla av Olle Krantz om jag förstod rätt. Själva Tempelgården är ett vackert vitt hus som ser ut som ett antikt tempel. Huset var dock vackrare på utsidan än på insidan, det verkar som om gården används som konferens- och festlokal. Ett antal av Olle Krantz tavlor hänger även på väggarna inne i huset.

Vi åkte vidare norrut så långt det gick och vände sedan tillbaka för att åka till den södra delen av ön där Näs borgruin eller slottsruin finns. På vägen dit stannade vi vid domarringarna.

Foto: Sofie

Klockan sprang iväg och jag ville ha något att äta men det var lättare sagt än gjort. Efter två misslyckade försök (Pergården och Svensgårdens Gårdsbutik & Bonnakafé) åkte vi istället ner till Näs och tittade på borg/slottsruinen. Det är inte mycket kvar av den gamla borgen men utsikten var otroligt vacker.

Foto: Sofie

Foto: Sofie

Nu var det verkligen dags för mat så vi åkte tillbaka mot hamnen där vi hade sett ett mysigt café, Wisingsborgs Trädgårdscafé. Det var lika trevligt som det såg ut. Vi åt varsin smörgås och sedan var det dags att åka ner till färjan.

Väl tillbaka på fastlandet strosade vi längsmed huvudgatan och tittade in i alla polkagrisbutiker. Sedan avslutade vi dagen med en fika på Kaffestugan på Grännaberget. Allt som allt var det en trevlig dag!

Läs mer: Tips: Väderstad Centralkonditori och Tips: Kaffestugan på Grännaberget

Tips: Villa Nicola

Villa Nicola är ett underbart City B&B i centrala Amsterdam. Första gången vi besökte Werner (ägare och värd) och Villa Nicola vara sommaren 2015 under vår 10 dagars bilsemester genom Europa. Det var en underbar upplevelse och vi valde att åka tillbaka för får smekmånad.

Båda gångerna har vi bott i The Urban suite som ligger på ingångsplanet tillsammans med en lounge.  The Urban suite är ett underbar rum med en lite lounge och ett stort badrum. Denna gång hann vi till och med nyttja badkaret. Frukosten serveras en trappa ner i köket och tiden bestämmer du tillsammans med Werner. På nedre våningen ligger även det andra rummet, The Garden suite. I de övre våningsplanen bor Werner tillsammans med sin man och hund.

Mottagandet är alltid vänligt och det känns lite mer som att komma hem till goda vänner än att bo på hotell. Jag kan varmt rekommendera Villa Nicola om du vill ha en annorlunda boendeupplevelse i Amsterdam. Villa Nicola ligger lite utanför centrum men fortfarande i centrala Amsterdam och det går att gå till de flesta turistattraktioner och shoppinggator.

Video: Sofie

Swartziska huset, Norrköping

Idag är det Kulturnatten i Norrköping, ett utmärkt tillfälle att turista i sitt eget närområde. En av de programpunkter som fångade vårt intresse var Föreningen Gamla Norrköping, som visade Swartziska huset. Huset ligger på Järnbrogatan 1. Vi visste inte vad vi hade att förvänta oss men huset är välbevarat med en underbar utsikt.

Swartziska huset uppfördes med John Swartz som byggherre efter ritningar av Carl Theodor Malm 1837-42. Släkten Swartz drev sedan 1761 en snusfabrik på den samma år inköpta fastigheten Knäppingsberg, en snusfabrik som fanns kvar till 1931. Huset har en ännu idag oförändrad empirefasad mot Järnbrogatan. Undervåningen användes till kontor och övervåningen till bostad. Mot norr ledde stora dörrar ut mot trädgården, som ursprungligen gick ända ner till vattnet. (Källa)

När vi kom upp för trappan mötes vi av en stor hall som var smyckad med fantastiska takmålningar.

swartziska-huset-24-sept-2016-2Foto: Sofie

Det bästa med huset var troligen terrassen med en fin utsikt över Industrilandskapet eller möjligen växthuset som i dag står helt tomt.

swartziska-huset-24-sept-2016-13Foto: Sofie

Växthuset har även använts som ateljé vilket måste ha varit perfekt med tanke på de stora fönstren och ljuset.

swartziska-huset-24-sept-2016-12Foto: Sofie

 

Grand Hotel Oslo – en mardröm

Min sambo och jag kom hem från vår lilla roadtrip förra fredagen. Den sista natten på resan spenderade vi i Oslo på Grand Hotel Oslo. Jag hade bokat hotellet via Secret Escapes och vi såg fram emot en natt i en juniorsvit på Grand. Då vi är stora fantaster av Grand Hôtel i Stockholm tänkte var vi nyfikna på att testa Grand Hotel Oslo. Men vilken besvikelse!

På onsdagmorgon bar det av mot Oslo efter att ha spenderat ett par dagar hos vänner i Skien. Då vi lämnade Skien tidigt på förmiddagen började vi med att åka upp och se Holmenkollen och Holmenkollbakken, vi åt även lunch upp på fjället. Sedan skulle vi checka in på hotellet innan vi skulle på en visning av kungliga slottet. Det var dock lättare sagt än gjort. Vi anlände vid 14:30 och fick höra att rummet ännu inte var klart, de garanterar incheckning kl. 15. Så vi tog en promenad för att sträcka på benen. Strax efter 15 försökte vi igen men då hade de precis börjat städa vårt rum och eftersom det var ett litet större rum skulle det troligen ta en halvtimme att städa rummet. Vi var inte nöjda med svaret eftersom vår förhoppning vara att ta en snabb dusch, byta kläder och ladda mobiltelefonerna innan vi skulle till slottet. Vi behövde vara på plats strax innan 16 då visningen började kl. 16:00. Efter mycket om och men erbjöd de oss att ladda min mobiltelefon samt erbjöd oss kaffe och te medan vi väntade. Dock blev rummet klart samtidigt som vi blev serverade kaffe och te, fråga inte vilket som tog tid *suck*.

Redan vid första försöket till incheckning hade vi bett att hotellet skulle ta hand om vår bil om det fanns plats i garaget, vilket det gjorde, samt att ta upp vårt bagage. Chauffören var upptagen men vi var välkomna att köra ner bilen i garaget själva. Där nere visade vi garagekillen vilka väskor vi önskade få upp på rummet och han skulle fixa det så fort vårt rum var klart. Men när vi fick tillgång till rummet så kom aldrig någon med bagaget. Med andra ord blev det ingen dusch eller byta av kläder. Till slut var vi tvungna att gå upp till slottet. Som tur är ligger slottet cirka 800 meter från hotellet.

Visningen av slottet var proffsig, intressant och avslappnad. Efteråt åt vi middag på en liten taqueria. Väldigt anspråkslöst men otroligt god mat. Efter det ville vi gå tillbaka till rummet för ett bad och sedan en tur nere i hamnen och runt Akershus fästning. Döm om vår förvåning när bagaget fortfarande inte fanns på rummet. Efter mycket om och men visade det sig att personalen inte hade fått upp vår bagagelucka, anledningen var dock att de hade lämnat nycklarna i tändningen och det medför att bagageluckan låser sig. Men det slutade inte där!

Det mest absurda var att när vi klagade till personalen i receptionen så stod de bara där, log och nickade att de förstod. När jag sedan frågade varför om incheckningstiden och bagaget fick vi veta att de inte alls garanterade incheckning klockan 15 utan att det var en från-tid. Jag frågade då om jag med andra ord kunde få rummet först klockan 19 på kvällen, det svarade hon inte på. Så jag är bra nyfiken på när man kan räkna med att checka in på Grand Hotel Oslo… För på min bokningsbekräftelse stod det att incheckning var klockan 15 och utcheckning klockan 12.

Vi blev båda grundligt utskällda av killen i garaget och mer eller mindre utslängda. Det slutade dock med att bilen fick stå kvar men att vi övervägde att checka ut då upplevelsen från första början var horribel.

Vi bestämde oss dock för att inte låta detta förstöra vår vistelse i Oslo och begav oss ner till Akershus fästning. Det blev dock en ganska tidig kväll och på torsdagen tänkte vi börja med en simtur i poolen. Enligt informationen på rummet öppnar poolen klockan 7 men efter att ha dubbelkollat både uppe vid poolområdet och på hemsidan visade det sig att den öppnar först 8:30 på sommaren så det vara bara att vänta. Efter det packade vi ihop oss och gjorde oss reda för frukost. Men frukosten var knappt ätlig, gröten såg ut som soppa och äggen hade nog legat framme sen dagen innan. Ganska så snart efter att vi satt oss reste vi på oss och lämnade frukostmatsalen.

Utcheckning var kl. 12 så vi tog en promenad för att se domkyrkan och så blev det en fika. Sen var det dags att checka ut. Det var samma kvinna i receptionen som dagen innan men hon låtsades som om hon inte kände igen oss. Bad om rumsnummer, kolla allt i datorn, meddelade oss att det var betalt och klart och så åkte vi. Ingen kommentar, ingen fråga och knappt ett tack och hej. Bilen fick vi hämta själva, det enda positiva var att garagekillen bad om ursäkt och lät oss parkera gratis.

Ett par dagar senare när jag kontrollerade saldot på mitt kreditkort såg jag att det Grand Hotel Oslo hade dragit 2363 NOK. Underligt då vi redan hade betalat rummet via Secret Escapes och inte hade nyttjat varken minibar eller room service. Jag ringde hotellet men det kunde inte se vad som hänt utan bad mig att maila till deras ekonomiavdelningen vilket jag gjorde. Nästa dag, på måndagen fick jag svar att det mycket riktigt hade blivit fel och att han skulle återbetala beloppet. Tre dagar senare kunde jag se att pengarna hade blivit återbetalade och äntligen kunde vi lämna den hemska upplevelsen bakom oss!

Det är dock även värt att nämna att jag har svarat på den enkät hotellet skickade ut efter vårt besök och bett om att återkoppling från hotellet, denna har dock än så länge uteblivit. Jag tror dock inte att vi kommer få någon, tyvärr!

Middag: Buddy Italian Restaurant Café

Vår första dag i Rom blev lång med tanke på att vi hade flugit på förmiddagen och mellanlandat på hotellet innan vi gav oss ut på upptäcktsfärd. Framåt kvällen var vi trötta i benen och hungriga. När vi kom ner till Corso Vittorio Emanuelle II hittade vi en modern restaurang med en intressant vegetarisk meny. Vi gick in på Buddy Italian Restaurant Café och det var ett klokt val.

Som sagt, de hade en hel vegetarisk eller tom vegan meny med förrätter, sallader och Pinsa Romana en typisk romersk pizza bakad med rismjöl, sojabönmjöl och vetemjöl. Jag valde en med avokado, majonnäs (vegan raw), körsbärstomater och sesamfrö. det var hur gott som helst!

2016-03-03 19.50.32Foto: Sofie

Det roliga var att servitören, som visade sig vara ägaren, var göteborgare. Han hade dock huserat i Rom i dryg 10 eller om det var 20 år. Jag kan varmt rekommendera Buddy Italian Restaurant Café både till dig som är vegan, vegetarian eller bara tycker om god mat!

Besök i Peterskyrkan

Under helgens besök i Rom besökte vi många kyrkor och torg, vi såg många historiska platser och sveptes tillbaka genom historien. Rom är en fantastisk stad på alla sätt och vis. Baksidan är möjligen trafiken, det är inte så roligt att åka varken bil eller buss igenom Rom. Mer än en gång var den buss eller taxi vi åkte med på väg att krocka.

Vi hade inte planerat att besöka Peterskyrkan eller Vatikanstaten eftersom vi inte trodde att vi hade tid till det. Men på lördag förmiddag  när vi satt och drack kaffe och te på Via della Croce kom vi fram till att vi skulle hinna med ett besök i Peterskyrkan. När jag tittade på kartan såg det ut som om vi skulle kunna gå dit men jag var inte säker på hur längt det var så jag frågade servitören. Hans svar blev att det skulle ta ett år att gå från caféet till Peterskyrkan. Jag antar att han inte var van vid att promenera runt.

Svaret till trots tog vi oss en promenad till Peterkyrkan. På vägen såg vi Mausoleo di Augusto, ytterligare en kyrkan (Chiesa Sacro Cuore del Suffragio), Corte Suprema di Cassazione, Tribunale di Sorveglianza, Castel Sant’Angelo och ett par vackra broar. Sen kom vi fram till Via della Conciliazione som leder fram till Peterskyrkan. När vi kom så här långt var det betydligt mer folk än när vi började och det kändes som om folkmassan växte ju närmare själva kyrkan vi kom.

2016-03-05 12.45.28Foto: Sofie

Till slut kom vi fram till Piazza Papa Pio XII, torget innan själva kyrkan och dess torg, Piazza San Pietro. Här blev vi påhoppade av en ena försäljaren efter den andra. De försöka sälja på oss biljetter till guidade turer av Peterskyrkan, Sixtinska kapellet och Vatikanmuséerna. Vi var dock inte så sugna på en två timmars guidad tur så vi avböjde alla dess förslag samtidigt som vi försökte komma fram till hur långa köerna in till kyrkan var. Det vi inte var förberedda på var säkerhetskontrollen in i Vatikanstaten och de långa köerna. Men det såg ut att gå ganska fort och vi hade tagit oss så här långt så vi ställde oss i kön.

2016-03-05 12.45.39Foto: Sofie

Att komma igenom säkerhetskontrollen gick fortare än vi trodde och snart var vi inne på Piazza San Pietro med den enorma kolonnen . Det gick även ganska lätt att ta sig upp för trapporna till själva kyrkan men här tog det lite stopp. Dels var det flera ingångar till kyrkan och dels var det mycket folk. Men vi slussades sakta men säkert in i kyrkan.

Problemet var att när vi kom in i kyrkan så kände jag hur jag fick svårt att andas. Det kändes som om hela jag tyngdes ner och försökte tystas. Känslan var obehaglig på så många sätt. Vi försökte ändå ta oss längre in i kyrkan men till slut vann obehagskänslan och vi gick ganska snabbt ut ur kyrkan. Väl ute gick det lite lättare att andas och vi tog vägen förbi postkontoret och skrev ett vykort innan vi lämnade Piazza San Pietro och Vatikanstaten genom ett par mindre gator.

2016-03-05 12.56.53Foto: Sofie

Jag hade sett fram emot att besöka Peterskyrkan men besöket blev inte riktigt som jag trodde. Allt som oftast när jag går in i kyrkan känner jag mig lugn och trygg, här kände jag mig allt annat än lugn och trygg. Jag kände mig snarare förtryckt och framförallt förminskad. Som om hela världens skuld vilade på mina axlar. Det enda jag ville vara att komma därifrån så att jag kunde få känna mig fri och älskad och för den delen lugn och trygg. Vi besökte ett par andra kyrkor under dagen och som tur var kom inte obehaget tillbaka utan det var ett par fina besök. Vi träffade till och med en amerikansk katolsk präst på en liten piazza på vår väg tillbaka till Piazza di Spagna. Han småpratade lite med oss och frågade till slut om vi hade något vi ville att han skulle be för. N önskade att jag skulle återfå min hälsa och vara mer smärtfri. Så med tårar i ögonen böjde jag huvudet och knäppte händerna tillsamman med N och prästen och så bad han för oss båda. Det var en fin stund fylld av kärlek och omtanke!

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: