Vårfix i trädgården

Sedan i påskas när jag planterade ut årets penséer har jag gått och småfixat i trädgården. Penséer klarar ner till – 8 grader men jag ser ändå att de på verandan som sitter mot en vägg har klarat sig bättre än de på trappen. De ser lite medtagna men jag hoppas att de tar sig nu när värmen är på väg.

Foto: Sofie

I somras köpte vi en ny rhododendron och en azalea och båda har redan fått knoppar. Bilden visar vår nya rhododendron. Däremot ser den gamla lite hängig ut så jag har klippt bort en del gamla grenar och trista blad, får se om den tar sig. Jag har även läst mig till att det kan vara näringsbrist så den ska få lite extra näring.

Foto: Sofie

I en pallkragen mot verandan har vi smultron och jordgubbar, när jag tog bort taket på lådan hittade jag en grön och fin liten smultronplanta.

Foto: Sofie

I en annan rabatt har jag en lite köksträdgård (läs mer: Nya rabatter – kryddväxter och blommor) och där är bland annat pepparmyntan på väg upp.

Foto: Sofie

Idag såg jag att den klematis jag planterade i somras har börjat gro, det gör mig så glad att se att växterna har överlevt vinter. Vi har även köpt en del perenna vårväxter som jag ska plantera ut så fort det är lite varmare på nätterna. Sakta men säkert bygger jag en rabatt som ska blomstra från tidig vår till sen sommar.

Foto: Sofie

Annonser

Vårplantering

Igår var jag på Lundby trädgård och handlade vårblommor. Det blev penséer, tusenskönor, hyacinter och primula. Min tanke vara att plantera ut det mesta i trädgården, vi har ett par urnor på trappen och ett par amplar på verandan som jag brukar plantera penséer och andra blommor i. Men än så länge är jorden i urnorna frusen så det blev till att improvisera. Penséerna hamnade i amplarna på väggen men urnorna får vänta. De blommorna står på köksbänken på övervåningen.

Hur som, jag ville även göra en vår/påskgrupp till köksbordet. Jag använde en kruka jag hade hemma, en avlång vit kruka. I den planterade jag en ljusrosa tusensköna och två penséer eller om det är violer. Sedan dekorerade jag med ett ägg och en fjäril och till sist tre korta videkvistar. Nu står arrangemanget på köksbordet.

Foto: Sofie

Foto: Sofie

Foto: Sofie

Foto: Sofie

 

Upprepade besök hos veterinären

Mamma Katt gick ut när N åkte till jobbet i måndagsmorse som nästan varje morgon. Några timmar senare när jag kom ner satt hon på verandan och ville komma in. Skillnaden denna gång var att hon haltade och var alldeles tilltufsad. Hon gick raka vägen upp till vårt sovrum och jag efter. Tidigare på morgonen hörde jag ett par katter som bråkade och nu förstod jag. Där och då tänkte jag att jag ändå inte hinner ner så jag lät det hela va. Nu ångrar jag det bittert.

Ganska snabbt konstaterade jag med N i telefon att Mamma Katt behövde åka till veterinären. Jag satte henne i buren och N ringde veterinären. Väl på plats haltade hon inte lika mycket men hon hade ett par småsår på höger framben och behövde därför undersökas ordentligt. Jag fick komma tillbaka och hämta henne mellan 14 och 16 samma eftermiddag. Sagt och gjort. Först fick jag betala och sen sitta ner och vänta medan de hämta Mamma Katt. Ut kommer en omtöcknad Mamma Katt. De två såren på benet var tvättade men såg bra ut, det verkade inte vara något fel på frambenet. Problemet var istället såret på magen, det sår ingen av oss hade sett från början. Ett kanske fyra centimeter långt och ganska djup sår. Mamma Katt hade ett antal stygn samt dränage på magen. Smärtlindring i fem dagar, sårvård och bortplockat dränage på torsdag

Jag kom hem med en omtöcknad katt som allra helst ville gömma sig i en mörk vrå. Mat och vatten var inte att tala om och det var inte alls roligt att ligga i knät. Hon piggade på sig något framåt kvällen men hon ville inte riktigt stödja på frambenet. Värre blev det på tisdagsmorgonen. Jag vaknade av att hon kom in och skrev i sovrummet ungefär samtidigt som N åkte till jobbet. Jag försökte ropa efter honom men han hade redan hunnit ut genom dörren. Ett samtal senare och N var på väg hem igen och tillsammans kunde vi ge Mamma Katt smärtlindring. N åkte till jobbet och jag vakade över Mamma Katt. Hon ville inte äta, inte stödja på benet och livet verkade allmänt jobbigt. Pratade med veterinären eller rättare sagt en djurvårdare på förmiddagen. De tyckte att vi skulle avvakta ett par timmar och se om hon åt. Ja, ett par slick blötmat blev det allt och jag andades ut. Men nej, hon ville fortfarande inte stödja på benet och hon ville inte ha mer mat. Det fortsatte så långt in på eftermiddagen och jag var riktigt orolig. Ringde veterinären igen men fick höra att hon kan vara blåslagen och öm i musklerna efter ett slagsmål. Vi kunde få komma in med henne nästa dag, onsdag förmiddag.

På eftermiddagen verkade det dock vända. Hon var gosig, spann för första gången på länge och verkade slappna av. Det var dessutom intressant med mat, det hjälpte att matte och husse hjälpte till att hålla upp matskålen. Hon haltade fram en del och ja, vi kanske inte skulle behöva åka in med henne. Vi kunde iofs se att hon var svullen på frambenet men det kanske inte var så konstigt. Eller?

Onsdag morgon och Mamma Katt haltar fortfarande, hon verkar dock inte ha lika ont. Efter mycket velande bestämmer vi oss ändå för att åka in med henne. Det är lätt stressigt på kliniken och vi får vänta en stund. När veterinären tittar på henne konstatera han att benet är svullet och att det är lika bra att titta på henne. Så hon fick än en gång stanna över dagen. På grund av att de var så fullbokade skulle vi komma och hämta henne första vid 16.

Strax innan 16 var vi på plats, vi fick sitta och vänta en stund och sen skulle det betalas. N undrade dock vad vi skulle betala för men det visste inte sjukvårdaren… Vi tycker båda att det är lite underligt att vi ska betala innan vi fått hämta Mamma Katt och innan vi vet vad de har gjort med henne. Hur som, vi får gå in i ett undersökningsrum medan de hämtar Mamma Katt. Efter en stund kommer veterinären med Mamma Katt. Tydligen var ett av såren på benet infekterat men han har gjort rent det och satt ett dränage. Det positiva i det hela är att dränaget på magen är borttaget. Men där och då brast det för mig. Jag tycker det ser hemskt ut med alla dessa plaströr Mamma Katt har i såren, jag vet att de ska hjälpa läkningen men ändå. Jag är också upprörd över hela situationen. Den katt som Mamma Katt bråkade med (vi hittade hårtussar inne i garaget) är från en ny katt som stryker omkring här. Vi har sett katten ett par gånger men inte vetat var den hör hemma. För några veckor sedan berättade en av våra grannar att det är en annan granne lite längre bort som har kastat ut henne. Enligt grannen själv är katten tydligen jobbig och han ser helst att någon sätter en kula i henne. Det gör mig både arg och ledsen att ens skriva det. Hur tänker denna man egentligen? Det är ett liv vi pratar om, ett liv han bara har kastat ut.

Det tråkiga för oss är att katten är här och bråkar, eller egentligen bråkar den inte utan den letar säkerligen efter mat och sällskap men våra katter vill inte. Så det hela slutade med ett par besök hos veterinären för Mamma Katt. Nu ligger hon i lilla hallen och vill mest vara ifred. Men förhoppningsvis återhämtar hon sig snart och tycker det är okej att följa med till veterinären på fredag för att ta bort dränaget och tisdag för att ta bort stygnen. Det har varit ett par hemska dagar och jag hoppas innerligt att hon blir bra snart.

Tips: Östergötlands museum

I torsdags var N och jag på Östergötlands museum. Vi skulle se utställningen ”Hospitalstorgets hemliga historia” (pågår tom 30 april). Utställningen visar de preliminära resultaten efter utgrävningarna vid Hospitalstorget, man har där bland annat funnit en medeltida kyrka.

Vi passade även på att titta på utställningen ”Pärlor, paljetter och politik – ett dynamiskt 1920-tal” (pågår tom 25 februari).  Även om utställningen om utgrävningarna vid Hospitalstorget var intressant var denna utställning mer i min smak. Den handlar framförallt om modet på 1920-talet men också om de politiska tankar som påverkade modet. De kläder vi får se kommer från Emy Fick som tillsammans med Elisabeth Glantzberg startade Birgittaskolan i Stockholm. En skola som utbildade flickor i bland annat klädsömnad, konstvävnad och broderi. Samlingen är unik i sitt slag och mycket ömtålig vilket gör att det kanske är sista gången den visas. Har du vägarna förbi Linköping de närmsta veckorna rekommenderar jag varmt denna utställning.

Vi kommer säkerligen tillbaka till Östergötlands museum då vi har köpt ett familjeårskort. Istället för 70 kr per gång och person betalade vi 240 kronor för oss båda för ett helt år. Suveränt!

Julfrukost och julservis

I år hade jag bestämt mig för att koka egen risgrynsgröt till julaftonsmorgon. Jag visste att det kunde vara lite knepigt men tänkte att jag nog skulle klara av det. Det var verkligen knepigt! Inte blev det bättre av att vår spis inte riktigt fungerar, en del plattor blir för varma medan andra tar en evighet på sig att bli varma.

Hur som, jag kokade gröten i fredags och följde anvisningarna på paket med grötris noga. När jag hade haft i mjölken drog jag ner plattan till 1:an så att det grötriset kunde svälla. Min man och jag var kvar i köket och helt plötsligt hör vi hur gröten kokar över. Snabbt drar jag av kastrullen från plattan och försöker att fortsätta koka gröten enligt anvisningarna. Sagt och gjort, när gröten var klar smakar jag på den och tycker att den smakar bränt. Kastrullen ska vi inte prata om! Min man tycker också att gröten smakar lite bränt men tror att det blir bättre med kanel och socker så vi beslutar oss för att behålla den.

Jag är trots allt inte nöjd och bestämmer mig för att koka ny gröt på lördagen. Jag börjar med att mäta upp grötris, vatten och salt. Låter det koka upp och häller i mjölken. Där någonstans inser jag att jag har gjort fel. Gröten ska koka på svag värme i tio minuter efter att det kokat upp och innan man häller i mjölken *suck* Så jag häller ut allt och börjar om IGEN. Skam den som ger sig! Denna gång går det dock klockrent, jag valde dessutom att koka gröten på en annan platta den här gången.

På julaftonsmorgon kunde vi avnjuta min hemkokta risgrynsgröt serverad i vår vackra julservis, Toy’s Delight från Villeroy & Boch. Jag har alltid drömt om en julservis och nu har jag en. Än så länge har vi muggar, assietter, tallrikar, portionsskålar och ett par serveringsskålar. Tillräckligt för att kunna duka upp till frukost, lunch och middag under juldagarna. och med lite tur hittar jag några delar till på årets rea.

 
Foto: Sofie

Odla tomater

Tidigare i somras köpte vi en tomatplanta. Jag tyckte det skulle vara kul att testa att odla tomater eftersom det gått så pass bra med jordgubbarna och smultronen. Sagt och gjort, vi planterade den i vår lilla köksträdgård (en pallkrage) och märkte ganska snabbt att den trivdes. Nackdelen var att det blev för trångt i pallkragen, därför valde jag att planera om örterna till en annan rabatt (läs mer: Nya rabatter – kryddväxter och blommor).

Jag märkte också tidigt att tomatplantan behövde stagas upp, jag har dels satt i ett par blompinnar som stöd och så har vi satt en bit hönsnät bakom plantan mot väggen.

Tomatplantan frodades med mycket blad och frukter, men frukterna mognade inte. Jag misstänkte att de fick för lite sol. Så jag sökta runt lite på nätet och läste mig till att man ska ta bort en hel del av bladen. Allt för att plantan inte ska bli för tung och för att frukterna ska få utrymme att växa. Dessutom lärde jag mig att tomatplantan mår bra av vatten på morgonen. Så jag testade och i fredags skördade jag våra första tomater, de smakade mycket gott. Idag har jag skördat ett par till och det finns många frukter kvar på plantan.

Nu behöver jag bara lära mig hur tomatplantan jag ska göra för den ska överleva vintern!

Foto: Sofie

Nya rabatter – kryddväxter och blommor

Min köksträdgård har vuxit sig så pass stor att den inte längre får plats i en pallkrage så min man byggde en ny rabatt till mig. I den har jag planterat om timjan, mynta, gräslök och persilja. På detta sätt får mina jordgubbsplantor, smultronplantan och tomatplantan mer plats.

Lådan är klar och fylld med jord, nu ska bara växterna planteras.
Foto: Sofie

Även kryddväxterna fick gott om plats att växa
Foto: Sofie

Under de senaste åren har vi rensat hårt i trädgården, tagit bort gamla rabatter som inte mådde så bra och beskurit tråd och buskar. Pö om pö har vi sedan planterat nya växter och nu i dagarna och N byggt i stor och fin blomsterrabatt till mig. I måndags köpte vi växter till den på den nya handelsträdgården på Löfstadslott. Även här går blommorna i färgerna vitt, orange och olika röda och rosa nyanser. Rabatten blev större än vi tänk från början så det behövs lite mer växter vilket innebär en tur till Billbäcks 😀

Foto: Sofie

Jag tycker det är roligt att få skapa en egen trädgård, nästa projekt är ett grönsaksland i den gamla komposten. Våra rabarberplantor växer redan där, liksom hallon. Dock tror jag att vi måste rensa hårt i hallonbuskarna och kanske köpa en eller två nya plantor. Utöver det tänkte jag plantera potatis, morötter, lök, gulbetor och blåbär. Sen får vi se vad det finns plats och framförallt tid för. Om det blir till att plantera inför nästa år eller året efter återstår att se. Det är en hel del jobb med att rens den gamla komposten innan vi kan börja plantera.

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: