Ja eller nej – det är så enkelt

Jag har börjat lyssna på gamla avsnitt av Sommar & Vinter i P1 och tycker det är fascinerande att lyssna på människors berättelser och livsöden. Den senaste jag lyssnade på var Steve Angello. Egentligen vet jag inte så mycket om honom, jag vet att han var en av tre i Swedish House Maffia och jag vet att han är gift med Isabel Adrian. Så det var spännande att få veta mer om Steve Angello. När jag lyssnade på honom togs jag tillbaka till förorten i Stockholm, till min egen uppväxt. Inte för att våra uppväxter direkt på minner om varandra men det var ändå något som tog mig tillbaka just dit. Det var något som hela tiden sa mig ”fånga dagen, lev här och nu”.

Steve avslutade med att berätta om en bok han hittade på en flygplats något år tidigare (han medverkade i Sommar i P1 2014). På framsidan av boken stod det ”Ja eller nej” och den väckte Steves nyfiken. Vidare berättar han hur han under några veckor läste boken, funderade och läste igen. Kontentan av det hela är att det finns inga om och men och kanske, det finns ja eller nej. Steve berättar också att han numera lever efter den devisen, ja eller nej? Vad säger magkänslan? Det är så klockrent och inspirerande! Tack Steve för det!

Annonser

Tankar och tankar…

Just nu händer det mycket i mitt liv och det snurrar mycket tankar. Å ena sidan är jag lycklig och glad, jag planerar N’s och mitt bröllop. Något jag har sett fram emot i år. Å andra sidan känns livet tungt och jobbigt, det finns mycket som gör mig ledsen och sårad. Mitt i alla lycka och eufori gör det mig förvirrad och tyvärr nedstämd. Dessutom tappar jag fokus vilket troligen beror på flera saker. Bröllopsplanerandet är i full gång och det är så roligt, jag njuter av varje sekund och skulle kunna prata bröllop hela dagarna. Men jag förstår att alla inte vill lyssna på mitt bröllopsprat hela tiden. Samtidigt har det i samband med bröllopet kommit upp en del saker som gör mig fundersam. De flesta råder mig att inte slösa energi på det, att njuta av allt planerande och tiden fram till bröllopet. Jag vet att de har rätt men det är svårt, väldigt svårt.

Redan innan vi bestämde datum för vigseln fanns det en del orosmoment i vardagen. N’s föräldrar är gamla och har det svårt, så pass att de behöver hjälp men det mesta, men de nästintill vägrar om det inte är på deras villkor. Däremot ringer de i tid och otid eller så dyker de bara upp. Att vi inte alltid har tid eller lust spelar ingen roll. Tyvärr tär det på oss både, dock på olika sätt.

Jag har kämpat en del med att anpassa mig till livet på landet och i en ny stad. Det var ett stort steg att flytta och det tar tid att hitta rytmen tillsammans, på ett nytt jobb och i en ny stad. I mångt och mycket har jag landat i huset tillsammans med N och på jobbet. Men det finns fortfarande stunder då jag saknar min familj och mina vänner något oerhört. Att bara kunna ses en stund efter jobbet över en kaffe eller för en tur på NK. Det känns extra tungt när livet är motigt eller nu när vi planerar bröllop och jag gärna vill stöta och blöta alla tankar och funderingar.

Mitt i allt detta kommer en del gamla tankar och känslor upp. Varför vet jag inte. Det kanske beror på vårt stundande bröllop, något som trots allt är en stor livshändelse. Det kanske beror på den livsfas jag är i. Tiden kommer säkert att utvisa det…

Det värsta är att jag känner mig mer och mer hemskt i allt detta. Efter ett inslag på Nyhetsmorgon för några veckor sedan om övergrepp på barn har jag fått för mig att jag var ett hemskt barn, ett barn som mobbade och var allmänt elakt. Jag har också fått en stark känsla av att jag egentligen inte klarar mig själv, att jag är för beroende av andra och att jag egentligen är skitjobbig att umgås med. Det blir inte bättre av att N och jag under en längre tid har försökt skaffa ett nytt umgänge här i Östergötland men inte riktigt lyckas. Varje gång vi bjuder hem till en fika eller fest får vi en himla massa Kanske-svar och många som ändrar sig i sista stund eller helt enkelt inte hör av sig. Vi har varit ihärdiga och fortsatt att öppna upp vårt hem men det blir liksom inte så mycket av det. Det är några som verkar uppskatta att komma hem till oss men det är ungefär på den nivå vårt umgänge är.

När jag såg nedanstående bild på Facebook kändes det befriande. I mångt och mycket är det så det känns när vi försöker och försöker men inte riktigt får något gensvar. Jag kan inte svara för N men jag känner mig inte prioriterad och jag känner mig nästan lite dum som fortsätter att försöka, som att jag tränger mig på och är jobbig.

12985367_10154451970919523_7828878006539473828_n (1)

För några dagar sedan skrev jag på Facebook ”Det brukar heta att ”i nöden prövas vännen” men jag tror att även bröllopet prövar vännen. Jag har fått kommentarer från familj och vänner som jag inte alls hade väntat mig, både positiva och negativa.”

Egentligen tror jag, när jag tänker efter att det här är den stor del av mina funderingar och min nedstämdhet just nu. Saker jag inte kan göra något åt, saker jag måste acceptera och saker som kanske händer pga tidigare händelser i livet. Men även om den där tunga ångesten och känslan av att vara värdelös slår mig hårt i huvudet så tycker jag egentligen inte att det är sant. Alla begår misstag, ingen människa är perfekt. Jag försöker att jobba med mig själv och inse mina egna brister även om det inte alltid är lätt. Det är vad jag kan göra, resten är upp till alla andra. Jag kan bara ändra på mig själv och det får jag helt enkelt acceptera, på ett eller annat sätt!

Jag hoppas och tror innerligt att jag trots allt är en värdefull blivande fru, dotter, syster, faster, vän och kollega. Att jag, i likhet med alla andra har något gott att bidra med och att jag med detta inlägg kan lugna ner farten på mina tankar och kan gå gott mig i lycka och bröllopsplanerande.

Dagens visdomsord

10250174_869773909702872_2981619833304496450_n

Jag läste det här citatet på Facebook för en tid sedan och fastnade för det. Allt som oftast försöker jag se det goda i människan vilket har medfört att jag har blivit lurad och bedragen. Men ändå vägrar jag att tro att människan är ond. Jag slickar mina sår, förlåter och fortsätter att tro på människans godhet. Det är inte alltid lätt och visst har även jag blivit mer försiktig. Men jag vill ändå tro att människan i grunden är god och att det är bättre att bli lurad någon gång ibland än att gå runt och vara misstänksam.

Dagens visdomsord

1653262_837985096215087_1244502647_n

Ta ett djup andetag, känn hur luften fyller dina lungor med liv och med frid. Andas ut och låt känslan av frid sprida sig i hela kroppen. Släpp taget om allt som oroar dig och lita på att det blir precis som det var tänkt…

Jag trodde aldrig att jag skulle trivas i ett rött hus på landet. Jag trodde aldrig att jag skulle falla för en man som är 14 år äldre än mig. Jag trodde aldrig att jag skulle uppskatta att kliva ut på trappen på morgonen med en tekopp i handen och bara njuta av lugnet och tystnaden. Jag trodde aldrig att jag skulle uppskatta att lämna den hektiska storstaden bakom mig för att resa söderut. Men det gör jag…

En fredag i början av juli förra sommaren släppte jag taget och åkte utan mål eller mening till Norrköping för en mindre fest med bekanta. Det resulterade i att jag träffade mannen i mitt liv. Där och då hade jag inte en tanke på att det skulle sluta så här men ganska snabbt insåg jag att jag inte vill lämna hans sida. Hela mitt liv fanns i Stockholm, hur skulle det gå ihop? Frågorna var många och lika så oron men på något sätt kunde jag släppa det och leva i nuet. Det har gått lite över åtta månader och jag bara väntar på rätt tillfälle att flytta men under tiden njuter jag av varje dag tillsammans! Ibland är det bäst att ta ett djupt andetag, fylla lungorna med luft, andas ut och bara flyta med. Om du släpper taget kan det hända underbara saker!

Dagens visdomsord

1888597_676446225753933_732842852_n

Hittade den här på en väns Facebook sida. J.R.R. Tolkien var en klok man. Egentligen är det ganska enkelt, det enda du måste göra är att bestämma vad du ska göra med den tid du har fått. Vill du klaga och gnälla? Vill du vara glad och lycklig? Vill du jobba hela tiden? Vill du spendera tid med dina nära och kära? Vill du vara med och förändra? Eller vill du göra lite av varje?

Oavsett vad du beslutar om så bör du vara nöjd med det beslutet. För den tid som har passerat får du inte igen men varje sekund, varje minut, varje timme kan du fatta ett nytt beslut om vad du vill göra med den tid du har fått. Gör det val som passar dig och som du mår bra av!

Dagens visdomsord

1974994_838483949498535_457422532_n

En dag är allt som krävs, bara en enda dag! Ta vara på varje dag, lev livet till bristningsgränsen varje dag. Du vet inte vad just idag har att erbjuda så passa på att njut av varje dag. En dag kan gör stor skillnad och du vet inte vilken dag som är den sista. Det är inge mening med att oro sig över varje dag, det är bättre att se varje dag som en ny chans och en ny möjlighet. Tillsammans blir alla dessa dagar ett lyckligt liv!

Dagens visdomsord

safe_image

Texten är helt enkelt slående. De personer som verkligen bryr sig om dig är de personer som finns där oavsett vad. Det spelar ingen roll om du är fattig eller rik, om du är gör karriär eller är arbetslös, om du bor stort och flott eller inneboende på en soffa. Allt det där är världsliga ting som inte spelar någon roll när det kommer till relationer.

Så länge personen älskar dig, bryr sig om dig och värnar om dig är det äkta kärlek.
Så fort det handlar om materiella ting, om att få ut något av relationen, om att ständigt ge och ge och inte få något tillbaka är inte relationen hälsosam.

Jag vet att de flesta människor har något att erbjuda men ordspråket ovan är ändå tänkvärt och det ställer saker och ting på sin spets. Det tål att upprepas gång på gång, de personer som verkligen bryr sig om dig är de personer som finns där oavsett vad.

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: