Att växa som människa

I förrgår skrev jag följande status på Facebook:

”Why do some people feed on making others life miserable? Why can’t we try and understand each other and come to a mutual understanding and agreement. I just don’t understand it!”

Ett av de svar jag fick gick ut på att jag gick igenom detta för att jag skulle lära mig en läxa för att växa. Vidare menade personen på att eftersom jag är stark kommer jag klara mig igenom detta. Det gjorde mig rent ut sagt förbannad då jag inte tror att någon människa mår bra av att bli utsatt för mobbning, elakheter eller utstötthet (jag säger inte att jag går igenom allt detta). Jag svarade även att jag inte tror att människan behöver växa genom hat och motstånd utan att vi snarare borde växa genom kärlek och förståelse. Personen tog senare bort sin kommentar.

Låt oss göra ett tankeexperiment:
Jag går igenom svårheter i livet för att lära mig en läxa som jag sedan ska växa av. Mitt liv har utsatt mig för många prövningar och jag har på något sätt klart mig igenom dessa men jag kämpar ständigt. En annan människa går igenom mindre svårigheter och inte lika ofta. Betyder det då att den som går igenom mindre svårigheter är svag? Att jag som är stark ska gå igenom fler svårigheter för att minska bördan på den som är svag? Eller betyder det att den som är svag inte behöver växa lika mycket som människa eller redan har vuxit klart och behöver mindre prövningar? Eller behöver den starke växa mer?

Jag förstår att kommentaren troligen var menad att stärka och uppmuntra mig men jag tycker att den bara är absurd om man tänker steget längre. Varför ursäktar vi andra människors beteende med att säga att den som är stark klarar sig igenom det hela, lär sig en läxa och därmed växer som människa? Då finns det egentligen inga incitament för den som beter sig illa att sluta för i princip är den personen är en snäll människa som hjälper andra att växa. Eller? Dessutom glömmer vi bort att den som är stark och känner sig liten och svag ibland, att den som är stark inte alltid orkar resa sig igen, lära sig den där läxa och växa. Eller som en väninna till mig sa ”läxan jag lär mig är att inte lita på andra människor, var är det bra någonstans” Jag håller helt med henne, det är också ett möjligt scenario. Ja, jag lär mig en läxa men den gör mig snarare inåtvänd, försiktig och skeptisk. Hur växer jag då som människa?

Jag tror att vi alla mår bra av att ständigt utvecklas och växa, jag tror att de svårigheter vi går igenom kan hjälpa oss framåt i livet om vi handskas med dem på rätt sätt. Alla människor går igenom svårigheter av olika storlek och antal, om inte annat kommer vi alla för eller senare förlora våra nära och kära. Men jag tror absolut INTE att vi måste gå igenom svårigheter i form av mobbning, elakheter och utstötthet för att växa och bli bättre människor. Jag tror snarare att vi som grupp och samhälle måste bli bättre på att säga ifrån när vuxna människor är mobbar, är elaka och stöter ut varandra. Vi lär våra barn att det är fel och vi måste leva som vi lär.

Annonser

3 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Annika
    Apr 07, 2017 @ 07:40:21

    Att kritisera, mobba osv gör aldrig att man växer som människa utan man förminskas som människa och har man riktig, riktig otur så får man så dåligt självförtroende att man aldrig kan resa sig igen.

    Liked by 1 person

    Svara

  2. interiordesignbyclara
    Apr 10, 2017 @ 16:48:13

    Super bra inlägg! Jag håller verkligen med!

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: