Stockholm Hobby and Craft Event – aldrig i livet!

Lördagen den 6 maj skulle Niclas och jag gå på Stockholm Hobby and Craft Event tillsammans med mamma och Joakim. Men så blir det inte då arrangören är otrevlig och oprofessionell.

Eftersom det är min födelsedag så skulle mamma bjuda oss båda på mässavgiften, vi skulle endast gå som besökare på själva mässan. Mamma anmälde oss både den 13 eller 14 mars och den 15 mars kom bekräftelsen tillsammans med betalningsinformation. Mamma var förvånad eftersom hon hade fått vänta i tre veckor på sin men hon betalde för oss båda samma dag.

I lördags fick både Niclas och jag en betalningspåminnelse via mail, bara ett par minuter efter påminnelsen fick jag en bekräftelse på min betalning. Mamma mailade och frågade om vi också hade fått en påminnelse då hon hade fått en för Joakim och sig. Hon mailade och frågade om detta och inom ett par minuter fick de sina bekräftelsen, men inget svar på mailet. Eftersom jag fått min bekräftelse var mitt deltagande ok men inte Niclas. Så han mailade tillbaka och skrev att även han hade betalat, när betalningen hade gjort, för vilka och av vem.

Idag hade vi fortfarande inte fått något svar, åtminstone inte vad jag visste.  Så jag skrev en fråga på deras Facebook sida och frågade om dessa betalningspåminnelse till deltagare som betalat och om vår bekräftelse. Ett par minuter senare var min fråga borttagen och jag hade fått ett privat svar från en av arrangörerna via Messenger. Arrangören skriver att alla frågar kring betalning ska ske till deras mail då det är lätt att missa om det skrivs i flera forum. Varför svarade hen då inte bara det på min fråga på Facebook sidan?!

Vidare svarar hen att hen behöver datum för betalningen och att hen har svara min man det. Så tydligen visste hen vilket mail jag syftade på. Jag svarade hen när vi hade betalat men också att hen hade fått all nödvändig information i hans mail eftersom vi hade skrivit när vi betalade.

Då får jag till svar att hen har över 300 mail och att hen behöver min mans mailadress. Samtidigt ger jag hen all nödvändig info kring betalningen (igen) och svarar att det inte är vårt problem att hen har över 300 mail. Då kommer det ”men snälla Sofie”. Härskartekniken som gör mig förbannad. Jag svarar på samma sätt (Men snälla xxx!!!!) då jag är irriterad, mycket irriterad på denna människa. Jag får då höra att jag är otrevlig och sen fortsätter det. Vi är inte välkomna på mässan, jag har attityd, jag är otrevlig, hen vill inte ha såna som mig på sitt event, hen vill inte prata på sin privata Messenger (det var hen som påbörjade den konversationen), jag skriver en massa osv

Konversationen som följer är helt makalös! Inte en enda gång ber hen om ursäkt för att det går ut påminnelse mail till deltagare som redan betalat, mamma fick inte heller någon under lördagen. Inte en enda gång ber hen om ursäkt för att saker och ting inte går smidigt eller för att hen har missat betalningen. Under konversationens gång ber hen om min mans mailadress och får den, men det ser hen inte utan ber om den igen. Jag skickar den igen och får be hen att bekräfta att hen har sett den. Det visar sig sedan att betalningen om 200 kr har kommit in men då skyller hen på att det bara stod mitt namn vilket det inte borde ha gjort eftersom mamma skrev båda. När jag frågar varför hen inte reagerat på att det är 200 kr för en person får jag inte svar. Nej, jag är inte trevlig men jag är heller inte otrevlig. Jag hör av mig i egenskap av betalande deltagare till en arrangör och vill bli bemött däremot, inte som en bekant eller vän. Vi är varken bekanta eller vänner, vi har en affärsrelation.

Igenom hela samtalet anser hen att hen är felfri och dessutom tar hen sig rätten att påtala att jag har en dålig dag och så vidare och så vidare. Nej, usch och fy! Vi har nu bett att få tillbaka pengarna för alla fyra då mamma och Joakim inte heller vill få med en arrangör som denna. Då finns det större och roligare pysselmässor i USA, för jag har svårt att tro att detta är ”Världens största pysselträff och mässa” som arrangören påstår på Facebook.

Ett gott råd till arrangören: lite ödmjukhet och respekt skadar inte och om ni visar era deltagare ödmjukhet och respekt så lovar jag att ni får det tillbaka! Som det är nu är vi bara glad att vi inte ska gå, det är tråkigare för er som har förlorat en intäkt och för era utställare som har förlorat intäkter.

Annonser

Pocket envelopes

För någon månad sedan skrev jag inlägg Happy Mail – Loaded envelope i vilket jag visade ett par olika loaded envelopes jag har gjort. Härom natt hade jag svårt att sova så jag satt och  pysslade lite. Bland annat lekte jag lite med min nya limpistol och dekorerade några gem.

Foto: Sofie

Jag testade också en annan variant på loaded envelope eller pocket envelope. Denna gång använde jag ett stor pappersark, cirka 30,5 x 30,5 cm.

Foto: Sofie

Jag veck pappret på mitten och skapade sedan som ett dragspel i mitten och en liknande dragspel i ytterkanten. Sedan veck jag in den sista kanten två gånger så att den skulle passa i storlek. Efter det limmade jag ihop långsidan. Detta skapade en avlång påse som jag sedan veck ihop för att skapa en påse i två nivåer. Jag valde även att göra två veck för att få en botten på cirka 1 cm. Klistra ihop, klart!

Nu är det dags att dekorera efter behag 🙂

Foto: Sofie

Här använde jag grön Washi-tejp för att dekorera kanten och så har jag matchat ihop kuvertet med ett av mina gem.

Foto: Sofie

Även på detta kuvert använde jag Washi-tejp, lila glittrig tejp. Jag klistrade även på en ficka till och så dekorerade jag med några pappersfigurer jag hade hemma. Jag är väldigt nöjd med båda 🙂

Foto: Sofie

Tips: Marshmallowfluff

Foto: Sofie

På min Födelsedagsfest 2011 bjöd jag på frukt med dipp gjord på marshmallowfluff och Philadephiaost. Det händer lite då och då att jag blir sugen på det, framförallt till ett äpple. Enligt receptet ska det vara lika delar marshmallowfluff och naturell färskost men jag tycker att det beror lite på smak och humör. Det går även att blanda i lite kanel. Klyfta sedan ett äpple till och njut 🙂

Honung – närproducerat

Foto: Sofie

Idag har jag köpt ny honung, jag tycker om att köpa svensk honung och helst av en mindre biodlare. Det känns helt enkelt bättre och oftast tycker jag att honungen är godare. Många gånger köper jag honung när jag är på marknad eller om jag hittar bra honung i mindre butiker. Denna gång köpte jag honungen i äggboden hos vår granne. Den är producerad av vår andra granne, Åsa Gustavsson som bor längre in på vår väg. Det kan inte blir mer närproducerat än så!

Honungen kostar 70 kronor per burk och det finns i äggboden hos Lage längsmed riksväg 51. Det är öppet dygnet runt och det går att betala med Swish och kontanter. Samtidigt kan man passa på att köpa ägg. Helt suveränt!

Foto: Sofie

Mens – om att bli och vara kvinna

Foto: Sofie

När min man och jag satt och tittade på Melodifestivalen för några veckor sen undrade jag vem Clara Henry, en av programledarna, var. Det visade sig att hon bland annat skrivit boken ”Ja jag har mens, hurså?”. Jag läste lite om boken på AdLibris och kände genast igen mig. Ja, jag gömmer mina Tampax i tröjärmen när jag ska gå på toaletten på jobbet eller om jag är ute någonstans. Varför? Det kan man fråga sig! Boken lät ganska rolig och även om jag kanske inte direkt är dess målgrupp så köpte jag den. Dessutom kostade den bara 99 kr.

Nu har jag läst de första 30 sidorna och hon skriver på ett lättsamt, skämtsamt men samtidigt allvarligt sätt och även om jag, som sagt, inte direkt är bokens målgrupp tycker jag att den är information. Det är definitivt en bok för varje flicka som är på väg att få mens eller precis har fått sin första mens. Jag inbillar mig att Clara Henry på ett bra sätt avdramatiserar mens och allt vad det innebär. För trots allt är mens något vi kvinnor lever med större delen av våra liv och något vi inte direkt pratar om. Åtminstone inte så att någon hör!

Nu hade jag turen att ha en väldigt förstående och förberedande mamma. Jag kommer inte ihåg hur gammal jag var när jag fick min första mens men troligen 12 eller 13. Det hade kommit produktprover med posten i flera månader så vi hade ett litet lager av bindor hemma. När dagen kom och jag berättade för mamma blev hon glad, vilket där och då kändes lite konstigt men något jag idag är glad för. Det var aldrig en stor grej. Jag var inte så förtjust i att mamma tyckte att pappa kunde köpa mensskydd till mig men i efterhand kan jag även se det positiva i det. Mens var inte en stor grej, det var inget att skämmas för. Å det gjorde att jag den där gången när jag var 17 och hade sån mensvärk att jag inte visste var jag skulle ta vägen kunde ringa mamma och be om råd.

Boken tar upp alla möjliga och omöjliga aspekter av mens och oavsett om du har menstruerat i många år eller om du ska börja är boken rolig att läsa och jag kan nästan garantera att du kommer lära dig något nytt. Visste du att mens kallas rödbetssallad?!

After Dark – This is it!

Igår kväll var N och jag på Louis de Geer Konsert & Kongress för att se After Dark och deras avskedsturné This is It!

Först gången jag såg After Dark var troligen våren 1994 på Silja Europa (läs mer: Ny After Dark-show på Silja Line). Jag kommer inte ihåg mer än att jag var på dåligt humör när showen började eftersom jag fick sitta på raden framför mamma och pappa. Showen hette After Dark Oriental Nights.

Jag föll sedan pladask för La Dolce Vita på Melodifestivalen 2004 och har skrålat den många gånger på krogen. När QX erbjöd en specialkväll med After Dark på Tyrol den 30 april 2005 var det dags igen (läs mer: QX & After Dark – en gaykväll med show på Tyrol). Det var en fantastisk show och kväll, det bäst av allt var att kvällen var döpt till La Dolce Rosa. Jag absolut älskar After Dark och deras shower. Så pass att min väninna och jag var tillbaka på Circus våren 2006 och såg La Dolce Vita igen.

Å nu är det slut, tänk att After Dark startade 1976 och har showat i drygt 40 år. Det är fantastiskt, jag var inte ens född när Christer Lindarw äntrade scenen. Showen igår var rolig, sorglig, fantastisk, sexig, stygg och underbar. Christer Lindarw hedrade sin parhäst Lasse Flinkman som gick bort 2016 och gjorde till och med ett av deras gamla nummer fast med Lasse på storbild. Han hedrade även alla forna After Dark medlemmar som gått bort, flera i Aids. Det var lite sorgligt men fint. Jag kommer sakna Christer Lindarw och After Dark.

Bloggen 8 år – Grattis!

För åtta år sen, den 8 mars 2009 började jag blogga. Tänk vad tiden har gått, vissa månader bloggar jag mer än andra. Oavsett är det roligt att göra det blir än roligare när någon läser det jag skriver och kanske till och med skriver en kommentar. Tack till alla som läser, gillar, kommentarer och delar!

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: