Florida 17 år senare

Som 16-åring satte jag mig på flyget till USA för att spendera ett år på High School. Det var både spännande och nervöst. Jag skulle bo i en familj i Panama City, Florida som en av deras under ett läsår. Det året gav mig många erfarenheter, vänner för livet och inte minst minnen. Jag åkte tillbaka redan samma år och firade jul och nyår tillsammans med min bästa vän Becky. Men jag har inte varit tillbaka sedan januari 1996. Många år har passerat. Under en tid hade jag nästan ingen kontakta alls med varken min värdfamilj eller mina vänner. Men Facebook har återigen gjort det möjligt för mig att vara en del av deras liv. När jag sedan i somras bestämde mig för att följa med mamma, JK och mormor till Florida nu i oktober/november kände jag att jag ville åka upp och hälsa på i Panama City.

Jag lyfte från Arlanda på förmiddagen lördagen den 27 oktober och målet var att köra in på min vän Kristys uppfart ungefär runt midnatt (amerikansk tid). Med andra ord skulle jag vara på resande fot i ungefär ett dygn. Det blev dock inte riktigt som jag tänkt mig. Natten till fredagen kom den första snön i Sverige och tydligen föll den även i andra delar av Europa. Ombordstigningen var något försenad i Frankfurt och det visade sig när vi klev på planet att vi skulle bli sittande i ungefär två timmar på planet. Anledningen var snön som hade fallit. Efter flera långa timmar på marken lyfte vi äntligen men det innebar också att vi var ett antal timmar försenad till Orlando.

Från flygplanet, Frankfurts flygplats Foto: Sofie

Det gick ganska snabbt att ta sig igenom immigrationen och tullen. Sedan hämtade jag ut min hyrbil, byte hyrbil då den första var trasig och ungefär klockan elva (amerikansk tid) var jag äntligen på väg upp mot Tallahassee. Det tar ungefär 4,5 timme att köra dit så jag insåg ganska snabbt att det var bättre att ta in på ett billigt motel, sova några timmar och fortsätta resan söndag morgon. Lättare sagt än gjort. På ett Sleep In i Woodbridge (eller något liknande) fanns inget ledigt rum men damen i receptionen var snäll nog att hjälpa ”en ensam, ung kvinna på vägarna” att hitta ett rum. Jag checkade in på Holiday Inn i Ocala kl ett på natten mellan lördagen och söndagen. Det var dock skönt att få krypa ner och sova ett par timmar.

På söndagen fortsatte jag min resan…

På väg…

Foto: Sofie

Första anhalten var Tallahassee och min vän Kristy och hennes familj. Vi åt lunch tillsammans och så körde Kristy och jag runt och tittade lite på stan. Framåt eftermiddagen bar det av ner mot Panama City och min vän Becky och hennes familj. Vi åt middag tillsammans och sedan var det dags att krypa till sängs. På måndagen tog Becky ledigt och vi åkte runt i Panama City och tittade på gamla som nya platser. Eftermiddagen spenderade jag nere på stranden med Janie, en annan god vän.

Foto: Sofie

Det var roligt att vara tillbaka men det var samtidigt konstigt. Jag kände egentligen inte igen mig och mycket har har hänt på 17 år. Framförallt insåg jag att mina tonårsdrömmars Panama City, Florida och USA inte finns. Den jag var då och den jag är idag är inte samma person. Med nya erfarenheter, med medgång och motgång, med utbildning och yrkeserfarenhet har det Panama City jag anlände till för lite mer än 17 år sedan krymt och nästan försvunnit. Det är lite sorgligt men samtidigt befriande att kunna släppa en dröm som jag idag inte vill ska bli verklighet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: