Att drömma

Häromkvällen såg jag filmen Dear John på TV. Den handlar om en förälskat par som brevväxlar då han är stationerad soldat i Afghanistan och hon pluggar på college. I ett brev berättar hon om sin stora dröm för honom. Hon avslutar med att säga ”du tycker säker att jag är barnslig” Han svarar henne genom att förneka det och uppmuntra henne att uppfylla sin dröm. Med andra ord stöttar han henne.

Det fick mig att fundera, inte bara på drömmar utan även på att stötta varandra. Att finnas där för varandra och därmed hjälpa till att uppfylla drömmen. Jag tror att det är livsviktigt att drömma, jag tror även att det är viktigt att känna stöd för sina drömmar. Det är ingen annan som kan uppfylla dina drömmar men genom stöd från omgivningen är det lättare att våga satsa på sin dröm.

Samtidigt gjorde scenen mig ledsen för att den fick mig att tänka tillbaka. När jag för ett par år sedan bestämde mig för att försöka uppfylla min dröm, att bli antagen prästkandidat, stötte jag på motstånd. Den personen som då borde ha stått mig närmast tog aktivt avstånd från min dröm och kände sig hotad av den. Personen frågade till och mig med om jag älskade Gud mer och satte Gud i första rummet.

Så under den tid som jag kämpade med att bevisa för Stockholms stift att jag var en värdig prästkandidat kämpade jag även på hemmafronten med att bevisa att min dröm var viktigt, att den var värdig och framförallt att den inte skulle förändra något. Idag har jag insett att det är svårt att kämpa på två fronter, det är svårt att uppfylla sin dröm utan stöd men det är ännu svårare när man blir ifrågasatt.

Sist men inte minst undrar jag om det verkligen är kärlek? Om man älskar en person stöttar man inte då den personen mer eller mindre förbehållslöst? Nu menar jag inte att man ska ge upp sitt eget liv men stötta i ord, visa att man tycker det är underbart att den andra satsar på vad det än är? Jag trodde i alla fall det och nästa gång någon försöker sätta stopp för mina drömmar kommer jag vända på klacken och gå. Jag tänker inte kämpa för en sådan person igen, jag är alldeles för viktigt för att slösas bort på någon som inte kan se det.

Annonser

1 kommentar (+lägga till din?)

  1. Annika
    Sep 12, 2012 @ 11:07:37

    Ibland gör det ont att komma till insikt, men man vet vad man har i bagaget och hur man vill att ens framtid ska vara
    Kram

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: