Arbetar med B-uppsatsen

Idag är en av dem dagar jag har jobbat med min B-uppsats i Religionshistoria. Ämnet är kvinnlig omskärelse något som har intresserat mig ändå sedan jag läste Waris Diries roman En blomma i Afrikas öken. Det är inte ett lätt ämne, framförallt inte när jag läser beskrivningar om hur det går till eller om de komplikationer som kan drabba flickorna och kvinnorna efteråt. Men idag har jag blivit positivt överraskad. I media kan man ofta läsa om hur kvinnor som har flytt eller flyttat till Sverige fortsätter att omskära sina döttrar, hur traditionen lever vidare. Men de två stuider jag har läst på området, den ena av Sara Johnsdotter och den andra av redaktörerna Vanja Berggren och Martina Franck, visar att så inte alltid är fallet. Många gånger slutar traditionen när kvinnorna flyttar hit. De får ett annat synsätt på saker, de lever i en anna kultur och anamar därmed en annan tradition. Dessutom har jag fått veta att traditionen även bearbetas i många länder i Afrika. Självklart är inte fenomenet helt borta men jag tror ändå att vi är på väg och det gör mig glad. Mer information, ökad kunskap och pionjärer som vågar stå emot så kommer vi med tiden sluta omskära eller könsstympa våra flickor.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: