Chesapeake Shores av Sherryl Woods

Jag har hittat en ny, trevlig serie böcker av Sherry Woods. Serien heter Chesapeake Shores och utspelar sig i den lilla byn med samma man. Böckerna handlar om familjen O’Brien; pappa Mick, mamma Megan, syskonen Abby, Kevin, Connor, Bree och Jess och deras farmor Nell.

Mick och Megan skiljer sig när alla syskonen utom Jess är tonåringar, Jess är bara är 7 år. Det tar hårt på hela familjen. Mick är mest ute på resande fot i tjänsten, Megan kämpar för att rädda relationen med sina sårade barn och farmor Nell är hemma och tar hand om och tröstar. När vi får blicka in i familjens liv har det gått 15 år och barnen har vuxit upp. Steg för steg försöker de alla rädda relationen till varandra och samtidigt gå vidare med sina egna liv.

I den första boken Värdshuset Eagle Point får vi framförallt lära känna Abby men även Jess och de andra familjemedlemmarna. Den andra boken fokuserar istället på Bree och till viss del på relationen mellan Mick och Megan.

Böckerna är välskrivna, intressanta och ger upphov till både tårar och skratt. Jag ser fram emot del tre som ska komma ut på svenska i oktober.

Så här skriver AdLibris om böckerna:

Värdshuset Eagle Point
Med oförglömlig värme och charm välkomnar Sherryl Woods oss till staden Chesapeake Shores.

Det var många år sedan Abby OBrien Winters satte sin fot i Chesapeake Shores. Staden i Maryland väcker för många sorgsna minnen. Men när hon får ett desperat samtal från sin yngsta syster Jess skyndar hon tillbaka till hemstaden för att hjälpa systern att rädda det charmiga värdshuset hon renoverar.

Hemkomsten innebär dock inte bara en konfrontation med Abbys egen splittrade familj, utan även med Trace Riley mannen hon lämnade för tio år sedan. Trace kan vara hindret för hennes planer eller beviset på att en andra chans kan bli verklighet på de mest oväntade sätt.

Blommor på Main Street
Med oförglömlig värme och charm välkomnar Sherryl Woods oss tillbaka till staden Chesapeake Shores.

Efter att hennes senaste teaterpjäser sågats och relationen med hennes temperamentsfulle mentor raserats, fattar Bree OBrien ett stort beslut. Det är dags att lämna Chicagos teaterscen och drömmen om att göra sig ett namn som pjäsförfattare.

Hon öppnar butiken Blommor på Main Street i sin gamla hemstad och står snart inför en ny utmaning och andra slags drömmar. Men med en ungdomskärlek på krigsstigen är det inte alls så fridfullt och lugnt i Chesapeake Shores som Bree vill minnas. Och Jake Collins främsta orsak till att han inte vill ha tillbaka Bree i sitt liv är att han aldrig kommit över henne. Hur ska de nu lyckas gå vidare?

I kärlekens hamn – ännu ej utgiven

Annonser

Tips: Enkelt att skicka blommor utomlands

Min man och jag ville överraska goda vänner i Sydafrika med blommor. Först trodde jag inte att det skulle vara görbart men jag gjorde ändå en sökning på nätet. Det visade sig att Interflora numera har en tjänst som gör det möjligt att snabbt och enkelt skicka blommor utomlands, läs mer: Skicka Blommogram till över 150 länder. Dessutom kostar det inte mer än 99 kronor utöver priset för blommorna.

Utbudet varierar från land till land. Till Sydafrika fanns det fanns mycket vackert, roligt och annorlunda landa att välja bland. Det roliga var att det även gick att skicka te, öl, champagne, choklad med mer. Vi valde en celebration box som utöver blommor innehöll champagne, två glas och choklad. Jag var lite nervös inför själva leveransen men den kom på utsatt tid och blommorna var minst lika vackra som på bilden.  Det var verkligen enkelt att uppvakta någon utomlands med blommor.

Foto: Lånat från Interfloras hemsida

Klosterhotells Spa i Vadstena

I tisdags var min man och jag på Klosterhotells Spa i Vadstena. Vi hade bokat spaentré för dagen och var där när de öppnade klockan 14:00. När vi kom dit fick vi en genomgång av anläggningen av tjejen i receptionen. Sedan gick vi och bytte om. Jag hade även bokat en lyxkur till 14:15 men hann gå ett varv runt anläggningen innan.

Utanför ser huset ganska anspråkslöst ut men det var en liten oas när vi kom in. Allt är byggt kring innegården och det går att gå ett helt vart runt huset med start och slut i receptionen. Inomhus finns en ångbastu, en vanlig bastu, en saltvattensbassäng och en varm pool. Det finns även ett kök, en matsal, ett vilrum och ett par behandlingsrum. Ute på gården finns det en jacuzzi och olika sittgrupper och solstolar. Anläggningen kändes lagom stor och mysig, det var rent och fräscht och kändes avkopplande och lyxigt på samma gång.

Min lyxkur var en trevlig och avslappnande behandling som innehöll: ett skönt fotbad, bodyscrub, halvkroppssmassage, fot & handmassage samt en rengöringsritual för ansiktet med ekologiska oljor och ansiktsmassage. Den var 75 minuter lång och det var alldeles lagom.

Vi spenderade fyra timmar här och det var fyra avkopplande och trevliga timmar och jag längtar redan tillbaka!

Odla tomater

Tidigare i somras köpte vi en tomatplanta. Jag tyckte det skulle vara kul att testa att odla tomater eftersom det gått så pass bra med jordgubbarna och smultronen. Sagt och gjort, vi planterade den i vår lilla köksträdgård (en pallkrage) och märkte ganska snabbt att den trivdes. Nackdelen var att det blev för trångt i pallkragen, därför valde jag att planera om örterna till en annan rabatt (läs mer: Nya rabatter – kryddväxter och blommor).

Jag märkte också tidigt att tomatplantan behövde stagas upp, jag har dels satt i ett par blompinnar som stöd och så har vi satt en bit hönsnät bakom plantan mot väggen.

Tomatplantan frodades med mycket blad och frukter, men frukterna mognade inte. Jag misstänkte att de fick för lite sol. Så jag sökta runt lite på nätet och läste mig till att man ska ta bort en hel del av bladen. Allt för att plantan inte ska bli för tung och för att frukterna ska få utrymme att växa. Dessutom lärde jag mig att tomatplantan mår bra av vatten på morgonen. Så jag testade och i fredags skördade jag våra första tomater, de smakade mycket gott. Idag har jag skördat ett par till och det finns många frukter kvar på plantan.

Nu behöver jag bara lära mig hur tomatplantan jag ska göra för den ska överleva vintern!

Foto: Sofie

Utflykt till Gränna och Visingsö

I förra veckan var N och jag på utflykt till Gränna och Visingsö. Vi har vari i Gränna ett par gånger, det är en trevlig liten stad. Däremot har jag aldrig varit på Visingsö, min man var där som barn men kommer inte ihåg så mycket.

Vi åkte hemifrån på förmiddagen och började med frukost på Väderstad Centralkonditori. Sedan körde vi vidare till Gränna och tog färjan över till Visingsö. Numera kan man ta med sig bilen över och vi valde att göra det för att enkelt kunna ta oss runt ön och se flera av sevärdheterna.

Foto: Sofie

När vi var framme på ön började vi att köra norrut, vårt första stopp var Kumlaby kyrka. En vacker kyrka från 1100-talet. Det är tillåtet att gå upp i kyrktornet för att titta på utsikten. Utan att tänka mig för köpte jag varsin biljett (det kostar 20 kronor per person). Jag bör kanske tillägga att jag är höjdrädd. Ingången till trappan är väldigt smal och trappan oregelbunden, se bild nedan. Det var smått klaustrofobiskt men det gick bra eftersom den biten av trappan är ganska kort.

Foto: Sofie

Sedan kom utmaningen, fem trätrappor. Trappor med glesa trappsteg och stora mellanrum. Det gick med andra ord att se rätt ner i tornet. Den första och andra trappan gick ganska bra. Sedan började det bli läskigt och när jag skulle gå upp för den fjärde trappan övervägde jag att gå ner igen, vilket där och då kändes minst lika obehagligt som att fortsätta upp. Efter mycket om och men gick jag hela vägen upp.  Väl uppe kommer man ut på ett litet tak med ett lågt stängsel runtomkring. Det var minst sagt obehagligt och då det redan var fyra personer där uppe kändes det väldigt trångt. Jag valde att sätta mig ned och våga bara ta en bild, se nedan. Utsikten var fantastisk men jag kunde inte riktigt njuta av den.

Foto: Sofie

Nästa stora utmaning var att ta mig ner för trapporna. Med ett krampaktigt tag om de få räcken som fanns och en extrem viljestyrka lyckades jag ta mig ned. Väl ner i kyrkan tände jag ett ljus och sedan gick vi runt lite på kyrkogården och i parken bredvid.

Sen åkte vi vidare till Tempelgården. Vi passade på att ta något att dricka och att låna faciliteterna. Det är en vacker trädgård med många skulpturer, alla av Olle Krantz om jag förstod rätt. Själva Tempelgården är ett vackert vitt hus som ser ut som ett antikt tempel. Huset var dock vackrare på utsidan än på insidan, det verkar som om gården används som konferens- och festlokal. Ett antal av Olle Krantz tavlor hänger även på väggarna inne i huset.

Vi åkte vidare norrut så långt det gick och vände sedan tillbaka för att åka till den södra delen av ön där Näs borgruin eller slottsruin finns. På vägen dit stannade vi vid domarringarna.

Foto: Sofie

Klockan sprang iväg och jag ville ha något att äta men det var lättare sagt än gjort. Efter två misslyckade försök (Pergården och Svensgårdens Gårdsbutik & Bonnakafé) åkte vi istället ner till Näs och tittade på borg/slottsruinen. Det är inte mycket kvar av den gamla borgen men utsikten var otroligt vacker.

Foto: Sofie

Foto: Sofie

Nu var det verkligen dags för mat så vi åkte tillbaka mot hamnen där vi hade sett ett mysigt café, Wisingsborgs Trädgårdscafé. Det var lika trevligt som det såg ut. Vi åt varsin smörgås och sedan var det dags att åka ner till färjan.

Väl tillbaka på fastlandet strosade vi längsmed huvudgatan och tittade in i alla polkagrisbutiker. Sedan avslutade vi dagen med en fika på Kaffestugan på Grännaberget. Allt som allt var det en trevlig dag!

Läs mer: Tips: Väderstad Centralkonditori och Tips: Kaffestugan på Grännaberget

Gud som A och O

När vi var i Vadstena köpte jag Släpp fången loss! av KG Hammar. Jag har läst boken till och från i några veckor, den tar lite tid att läsa då den väcker en hel del tankar men främst ger en hel del Aha-upplevelser. Jag gillar KG Hammars sätt att tänka och resonera kring Gud. Hans sätt är för mig mer verkligt samtidigt som det är mystiskt.

Jag fastnade bland annat för kapitlet ”Gud som omega” (sid 86-91). I Uppenbarelseboken säger Gud Jag är A och O, den förste och den siste, början och slutet. (Upp 22:13) Men KG Hammar påpekar att även om historien är viktigt fokuserar vi människor allt för mycket på det förgångna och glömmer framtiden. Tron påverkas av att vi blickar mer bakåt än framåt, vår Gudsbild stagnerar och börjar handla om vad som är rätt och fel snarare än om hoppet.

KG pratar istället om Gud som omega och vad det innebär, han avslutar kapitlet med att skriva ”Gud som omega handlar om denna enda jordiska materiella verklighetens förvandling, inte frälsning bort från den här världen.” (sid 91). Min tankar går till rörelse, Gud som rörelse. Jag ser framför mig en våg som börjar och slutar, börjar och slutar. Det är svårt att urskilja vad som är början och vad som är slutet. Det är Gud för mig, en ständig början. A och O, den förste och den siste,  början och slutet. Livet är en cyklisk rörelse liksom Gud är en cyklisk rörelse. Därmed finns Gud  allt, det är så enkelt eller så komplext. Orden räcker inte till, vi vet inte var vi ska börja eller var det slutat. Rörelsen är ständig.

Men däremot kan Gud stagnera, vittra sönder och kanske till och med dö. Inte på riktigt utan i vår tankevärld, i vårt språk och i vårt förhållningsätt. Om människan inte följer med i rörelsen, tillåter sig att tänka fritt och känna snarare än rationalisera kommer tanken på Gud att stagnera och bli föråldrar. Den räcker inte till då vårt språk inte räcker till men också då världen och livet ständigt förändras och därmed vi människor. Livet och människan följer också denna ständiga rörelse eller utveckling. För att förstå Gud, för att kunna prata om Gud måste vi ta hänsyn till just rörelsen och utvecklingen.

De gamla texterna ger oss en hint av det som varit, förklarar den tidens liv och utveckling med den tiden språk. Här och nu måste vi finna det sätt som passar här och nu. Samtidigt som här och nu ständigt förändras, ständigt utvecklas. För mig är det så enkelt att Gud är livet, Gud är allt. En tanke som är så stor att den samtidigt blir ogreppbar, svår att beskriva och tolka. Men jag måste inte sätta ord på det, för mig räcker det med vad jag känner i hjärtat. Så har det alltid varit, jag har inte haft behov av att förklara min tro. Den finns i mig och har alltid gjort, den är en del av mig. Min tror visar sig i mina handlingar, jag försöker att vara en god människa även om jag inte alltid lyckas. Gör någon av oss det? Men för mig har det egentligen aldrig varit viktigt att sätta ord på det, det är kanske därför jag inte är präst idag. Hur ska jag kunna predika om jag inte behöver sätta ord på min tro, på Gud?

 

Tips: Kaffestugan på Grännaberget

Foto: Sofie

När vi var på utflykt till Gränna och Visingsö så jag denna annons i en turisttidning för Gränna. När vi sedan kom fram till Gränna såg vi mer reklam för Kaffestugan på Grännaberget. Vi tyckte båda att det var fascinerande att de hade öppet till 21 alla dagar. När vi kom tillbaka från Visingsö, strosade vi en stund i Gränna och sen bestämde vi oss för att åka upp och titta.

GPSen guidade oss ut ur Gränna, över E4an, upp i skogen, tillbaka under E4an och fram till en parkeringsplats. Den sista biten fick vi gå. När vi kom fram möttes vi av ett pittoreskt friluftsmuseum med en kaffestuga. Mycket riktigt var det öppet och det visade sig att de hade bordsservering. Vi slog oss ner på verandan och beställde varsin kaffe med bröd (jag valde dock te istället för kaffe).

Ganska så snart fick vi in varsin kanna med kaffe/te och varsitt fat med en skiva sockerkaka, en kanelbulle, en hallongrotta och en kolasnitt. Allt smakade mycket gott. Enda nackdelen var de små tekopparna.

Foto: Sofie

Utsikten från Grännaberget var fantastik och jag tog många vackra bilder. Bilden nedan är tagen från verandan.

Foto: Sofie

Tidigare äldre inlägg

%d bloggare gillar detta: